Helge Rask-Andersen har forskat om hörseln i hela sitt liv. "Det finns inget organ som är vackrare eller svårare att studera".
Forskarlaget har studerat krokodilens inneröra och kommit fram till att djurets hårceller, de små håren i organet som uppfattar ljud, återskapas. Det innebär att hörseln är fortsatt god under hela livslängden som kan vara upp mot 70 år. Människans hårceller återskapas inte, vilket bland annat förklarar varför en tredjedel över 65 år drabbas av hörselnedsättning.
Nu vill teamet utplåna hörselnedsättningen hos människan genom att göra som krokodilen – nämligen att återskapa hårceller.
Bakom studien ligger bland annat Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och ansvarig för öronforskningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Han är öronkirurg och anatom i grunden och har forskat om hörsel sedan 1972.
– Nu är jag pensionär men jobbar vidare som senior professor, jag måste ju ha något att göra om dagarna, säger Helge Rask-Andersen.
Det hela började med att Tropicarium vid Kolmården hörde ett radioprogram om öronforskning och krokodiler, och erbjöd forskningsteamet möjligheten att studera tre krokodiler som skulle avlivas.
Det har gjorts väldigt få studier om krokodilens inneröra. Bland annat för att det är svårt att få tag i material, men till stor del beror det på dess utvecklade skallben och att hörselorganet endast är fyra millimeter stort, vilket gör djuret svårstuderat.
– Det krävs speciella tekniker och snabbhet för att bevara cellerna som successivt förstörs när djuret avlidit.
Hur var känslan när ni fick fram resultatet?
– Jag trodde aldrig att vi skulle få fram dessa resultat, det berodde nog både på tur och skicklighet. Vi firade med champagne.
Hao Li är först i världen med att ta fram detaljerade 3d-bilder av ett inneröra. "Det känns ensamt" säger han.
Hypotesen är att nervsystemet spelar en roll för att sätta i gång återskapande av hårceller. Nu ser de delvis hur det sker i mikroskopet. Nästa steg är en komplicerad procedur.
– Vi ska titta mer på cellpartiklarna som liknar exosomer och vilka enzymer de binder, och vi vill gå vidare med att se exakta genuttryck hos krokodilerna som ligger bakom cellnybildningen.
Vad ligger tjusningen i att forska om innerörat?
– Det finns inget organ som är vackrare eller svårare att studera. Det är omgivet av ben som är hårdare än emaljen och innehåller en vävnad så känslig att man knappt kan andas utan att den går sönder. Studier av innerörat är en stor utmaning men det gör det också spännande.