Magnus Berggren är vice chefsåklagare i Uppsala. Orsaken till att arbetstillstånd saknas är enligt honom ofta slarv eller okunskap, vilket räcker för en fällande dom.
Skuggsamhället
Vid en arbetsplatsinspektion i fjol påträffade polisen en 27-åring som jobbade på ett mindre matställe i centrala Uppsala. Han var statslös och hade uppehållstillstånd i Italien. 27-åringen berättade att han tjänade i snitt 62 kronor i timmen och fick betalt kontant. Det rör sig om ett näringsställe där hundratals Uppsalabor köpt billig mat under åren.
Krögaren hävdade att 27-åringen aldrig fått betalt utan bara var en kompis som hjälpte till ibland. Enligt personalliggaren uppgick dock 27-åringens arbetspass ofta till åtta-tio timmar per dag och det hela hade pågått av och till i sju månader.
Eftersom 27-åringen saknade arbetstillstånd har krögaren åtalats för brott mot utlänningslagen. Åklagaren yrkar att han ska betala 94 000 kronor i straffavgift.
– När anställda ertappas utan arbetstillstånd är en vanlig förklaring från arbetsgivarna att de är praktikanter, att de bara hjälpt till på arbetsplatsen en kort stund och liknande, säger Magnus Berggren, vice chefsåklagare i Uppsala.
Orsaken till att arbetstillstånd saknas är enligt Magnus Berggren ofta slarv eller okunskap, vilket räcker för en fällande dom. Det krävs alltså inte att arbetsgivaren gjort fel med uppsåt. Straffavgiften för ett företag om arbetstillstånd saknas är mellan 50 000 och 100 000 kronor per arbetstagare, beroende på hur länge personen arbetat.
När det gäller personer som utnyttjas genom att jobba mot oskäligt låga löner gäller andra lagrum och det kan då handla om människoexploatering.
För att stoppa oegentligheter inom Uppsalas näringsliv gör Arbetsmiljöverket regelbundet inspektioner tillsammans med sju andra myndigheter vid olika företag. Till exempel kontrollerar polisen om de anställda har rätt att vistas och jobba i Sverige medan Skatteverket undersöker registreringar och skatteinbetalningar.
I Uppsala län görs cirka 60 sådana inspektioner per år. Syftet är att vid ett och samma tillfälle ta ett samlat grepp på alla typer av fusk som oseriösa företag kan tänkas göra sig skyldiga till. Målet är även att stävja osund konkurrens som riskerar att slå ut de näringsidkare som sköter sig.
Utöver dessa myndighetsgemensamma granskningar finns även ett internationellt samarbete kallat "Joint action days" som används av gränspolisen i bland annat Uppsalaregionen. Vid utvalda dagar gör flera myndigheter kontroller i rad länder samtidigt under ledning av Europol.