Uppsala är ledande i Sverige på life science. Med nästan 7 000 anställda och 100 företag har branschen de senaste åren växt med åtta procent per år.
Men framgångarna räcker inte om Uppsalaföretagen vill fortsätta vara framstående inom life science. Det konstaterar Annika Remaeus på Uppsala kommun och Björn Arvidsson, verksamhetsledare för life science på Stuns, stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle.
Life science i universitetsstaden Uppsala omsätter 60 miljarder per år och är kommunens största privata arbetsgivare. Men konkurrensen från resten av världen blir allt starkare, konstaterar Björn Arvidsson.
– Nu ploppar det upp nya universitet hela tiden runtom i världen. Vi måste accelerera hela tiden för att inte bli omsprungna.
För att life science ska fortsätta växa är branschen beroende av flera olika sorters investeringar, såsom fyrspåret och utbyggnaden av Uppsala Business Park, där man ger plats åt uppåt 15 000 nya arbetstillfällen, menar Björn Arvidsson.
Tomas Stavbom, Uppsalachef på Stockholms handelskammare, tycker att riskkapital står högst upp på önskelistan. I nuläget kan nämligen rikare länder, som USA, förhålla sig till Europa som om det vore lite av en godispåse.
– Om ett företag värderas till hundra miljoner här i Sverige och Europa, då skrattar de i USA och säger att det saknas en nolla. Det borde värderas till en miljard, tycker de.
Utöver att stärka life science ekonomiskt, behöver man också satsa på att marknadsföra branschen, är det flera med insyn som konstaterar.
I somras skrev till exempel Helena Proos (S) och Aida Hadzialic (S), som styr i Region Uppsala respektive Stockholm, på en avsiktsförklaring på Uppsala Slott för att stärka det gemensamma life science-klustret i Uppsala-Stockholm.
Det handlar både om att göra det enklare för alla som forskar och jobbar med life science att samarbeta och att framställa klustret som en tydlig enhet till omvärlden.
– Gör vi det här tillsammans blir vi en attraktivare part, för om omvärlden kan se att vi har kompetens men också samverkan, då kommer fler vilja investera i oss, säger Helena Proos.
Annika Remaeus, chef över enheten näringslivsutveckling på Uppsala Kommun, ser också att en stor utmaning för Uppsala är att kompetensen finns men inte alltid utnyttjas. Kommunen vill därför bidra till bättre matchning av kompetens tillsammans med näringslivet så att studenter och internationell arbetskraft väljer att stanna kvar i Uppsala.
– Det kanske låter motsägelsefullt i en universitetsstad, men det handlar om att synliggöra vad man kan jobba med och att skapa en dynamisk arbetsmarknad, säger hon.
UNT har tidigare i år skrivit om den kritik som riktats mot kommunen från företagare, vilka i vissa fall övervägde att flytta från Uppsala. I kritiken nämns särskilt kommunens övertydliga fokus på life science och läkemedel i sitt näringslivsprogram.
Den ena branschen ska dock inte utesluta den andra, menar Annika Remaeus.
– För egentligen konkurrerar inte branscherna, snarare tvärtom. Tvärvetenskaplig kompetens behövs i alla företag, såsom hur man ska utvecklas digitalt och hållbart.
Dessutom ökar incitamenten för investerare att välja Uppsala ju mer som finns här, säger Björn Arvidsson. Det gäller både i staden som helhet och specifikt för life science-branschen.
Enligt honom är branschen förvisso i en kritisk tid, men det går att växa.
– Vi har ett positivt momentum just nu, säger han.