Det var i somras som UNT skrev om att kommunen ändrat sina bedömningar för bidrag till extrastöd i skolan. Elever på friskolan Kajan var några av de drabbade, däribland Fredrik Hjelms funktionshindrade son Kalle, som fick hela sitt stödbelopp på 30 000 kronor i månaden indraget.
– Kalle har haft stödet i nio år, hela sin skoltid. Men nu anser kommunen plötsligt att han inte har behov längre, sa Fredrik Hjelm då. Några månader senare är han orolig över hur länge till skolan kommer att klara av den ekonomiska sitsen.
– Det är katastrof. Skolan har inte råd med detta längre till.
Än så länge har inga elevers stöd dragits in av skolan trots de minskade bidragen, men VD Anders Eriksson menar att det finns en risk att barnen drabbas om skolan måste göra en omorganisation.
– Vi måste se över vår organisation, för just nu pratar vi om miljonunderskott på årsbasis. Antingen måste vi göra en omorganisation eller kraftiga nedskärningar. Det är tråkigt att man väljer att spara in på de som behöver stöd mest, och det är de som har svårt att göra sin röst hörd. Inte bara barnen, utan även barnens familjer blir drabbade.
Samma belopp gäller för alla skolor, oavsett kommunal eller fristående drift. Men Anders Eriksson menar att de kommunala skolorna har bättre förutsättningar att få ihop budgeten.
– De tar några tusenlappar av pengen från barn utan behov av extrastöd, och lägger på till stödpengarna. Lätt att göra när man har en stor skola, men det kan inte vi eftersom alla barn hos oss behöver stöd. Enligt kommunens beräkningar kostar en resursskoleplats hos kommunen knappa 60 000 kronor per månad och elev, men Kajans elever har bara en grundersättning på 10 900 kronor. Det är inte likvärdiga villkor.
Sedan i somras har flera socialdemokrater besökt Kajan, och UNT har tagit del av ett mejl som skickats till Caroline Hoffstedt, ordförande i utbildningsnämnden. I mejlet skriver man att Caroline gett fel bild av skolan, och att man är orolig för att barnen ska komma i kläm: "Det som berör mig illa är tanken på hur dessa barn kommer att placeras ut, med samma eller större stödbehov. De har ju faktiskt inte fungerat i den kommunala skolan, i många fall farit riktigt illa. Kommer dessa barns behov av reellt stöd att finnas kvar?", skriver en socialdemokrat till Caroline Hoffstedt. Hon menar dock att man nu är överens inom gruppen.
– Klart att man kommer tillbaka med frågetecken när man besökt verksamhetschefen där. Gör vi rätt i våra bedömningar? Men vi har fört resonemang fram och tillbaka till hur vi ska ställa oss i ärendet och är överens. Vi ska ha en rättssäker bedömning av stödbehoven, och en tillämpning som varken förfördelar eller missgynnar någon.
Hur ska ni säkerställa att dessa barns behov tillgodoses, och inte faller mellan stolarna i byråkratin?
– Genom en rättssäker bedömning som är lika för alla. Jag förstår besvikelsen och oron hos föräldrar när ersättningen förändras, men detta är jättesvåra bedömningar att göra och handläggarna försöker göra så jämlikt som möjligt, säger Caroline Hoffstedt.
Kajans friskola har överklagat besluten om stödpengen till Förvaltningsrätten, vilket Hoffstedt tycker är bra.
– Vi har själva känt oss osäkra och välkomnar Förvaltningsrättens bedömning om hur lagen ska tillämpas, för att säkerställa att vi gör rätt. Men i grund och botten ska en skolas verksamhet inte bäras av tillägg, det är viktigt med en god bas i grundersättningen. Vi har höjt grundersättningen i årets budget, även om det är klart att vi önskar att vi kunde ge mer. Men vi har en budget i nämnden som vi måste gå efter.
Men om grundersättningen inte räcker?
– Det är varje huvudmans ansvar att se till att de räcker, både i kommunala och fristående skolor.