I lördags skrev UNT om att färre svenskar får rätt till personlig assistans. LSS, eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, innehåller bestämmelser om särskilt stöd för personer med exempelvis utvecklingsstörning eller autism. I ett läckt underlag från en statlig utredning framgår det att man diskuterat huruvida möjligheten till personlig assistans kan begränsas – i detta fall för barn under 12 år och personer över 80 år.
Malena Ranch skrev debattinlägget i UNT tillsammans med miljöpartisterna Niclas Malmberg och Linda Eskilsson där de vädjade till den nu avgående jämställdhetsministern Åsa Regnér (S) att ta avstånd från att begränsa möjligheten till LSS-insatser. De skriver att direktiven till Försäkringskassan om att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen kan få tydliga konsekvenser.
– I dag omprövas besluten från Försäkringskassan varannat år. Man kan alltså ha haft personlig assistans i flera år, men helt plöstligt får man höra att man inte har behov av det längre. Jag är inte emot omprövningarna i sig, men vissa funktionsnedsättningar ändras inte på två år, säger hon.
LÄS MER: Slå vakt om LSS, Regnér
Omprövningar har väckt kritiska röster eftersom vissa bedömningar anses vara felaktigt gjorda, uppger Malena Ranch. I debattartikeln beskriver de LSS som "en frihetsreform och en oumbärlig del av det sociala skyddsnätet". De skriver även att det i LSS-utredningsuppdraget står att besparingar ska göras av "statsfinansiella skäl" på grund av kraftiga kostnadsökningar de senaste åren.
Enligt Åsa Regnér är det enbart ett diskussionsunderlag för en oberoende utredare – och ska inte klassas som ett förslag. Malena Ranch, däremot, menar att det kan innebära inskränkningar i människors liv. I debattartikeln skriver de att "förtvivlade individer vittnar om att omprövningar av deras behov leder till att timmar dras in".
– Man gör bedömningen ifall personerna har grundläggande behov av assistans på mer än 20 timmar per vecka för bland annat hygien, måltider, av- och påklädning och att kommunicera, säger hon.
Det hon riktar kritik mot är Försäkringskassans tolkningar av vad som faktiskt är ett grundläggande behov. Sondmatning klassas inte längre som detta. Även om en person inte kan handla och laga mat själv behöver det inte räknas som ett grundläggande behov så länge personen kan föra skeden till sin egen mun, enligt Malena Ranch.
– Syftet med lagstiftningen är att man ska kunna leva som alla andra, den rätten ska inte tas bort. Ska man minska kostnader för personlig assistans kan det slå hårt mot drabbade individer, säger hon.