Kevin Anderson är en erkänd professor i energi och klimatförändringar i Storbritannien. Han är uppmärksammad över hela världen för sitt arbete med att etablera forskning i koldioxidbudgetar och omställning av samhällssektorer till acceptabla utsläppsnivåer. Klimatforskare har räknat ut koldioxidbudgetar som världen behöver förhålla sig till för att uppnå överenskommelserna i Parisavtalet.
Kevin Anderson har sett över Uppsala kommuns åtta etappmål som ska utföras under perioden 2014 till 2023 och han är kritisk.
– Dessa krav lever inte upp till Parisavtalets mål att maximalt få en temperaturökning av planeten med två grader. Är Uppsala kommun seriösa med det avtal som Sverige har skrivit på i Parisavtalet måste målen skärpas och ambitionsnivån höjas, påpekar Kevin Anderson.
Vad är det i de åtta etappmålen som du är kritisk till?
– Generellt är de för centrerade kring mål inom kommunens verksamhet. Ska Parisavtalet uppnås måste hela befolkningen i Uppsala räknas med.
Är det inte en bra start att börja med kommunens verksamhet och därefter försöka utveckla ytterligare?
– Absolut, men ska koldioxidutsläppen minska med 95 till 100 procent från i dag till 2035, som Parisavtalet innebär, så är den här farten inte tillräcklig.
Vilket etappmål har lägst ambitionsnivå?
– Det är flera som har det. Kommunen har som mål att ha installerat 30 MW effekt solenergi 2020 och 100 MW till år 2030. Detta skulle behöva dubblas flera gånger om, kanske fem till tio gånger. Dessutom har jag förstått att kommunen troligen inte kommer att klara det här lågt satta målet och det är sorgligt. Det finns flera exempel på länder som lyckats göra en snabb omställning till solenergi och andra förnybara källor samtidigt som de ersätter användningen av fossila bränslen. Tyskland är ett av dessa.
Vad anser du om målet med ekologiska livsmedel i verksamheter som finansieras av Uppsala kommun?
– Som jag tidigare påpekat är målet för centrerat kring kommunens verksamhet. Naturligtvis är ekologisk mat en viktig del i arbetet men det som påverkar klimatet mest gällande livsmedel är mjölk- och köttkonsumtionen, främst nötkött. Det innebär en stor påverkan på klimatet och det förvånar mig att ett mål för att minska köttkonsumtionen inte har tagits.
Något ytterligare exempel?
– Energieffektiviseringen med 25 procent i kommunens nämnder och styrelse. Det behöver påpekas att effektivisering ofta kan leda till att mer energi används, vilket brukar kallas rekyleffekt. Det viktiga är att minska energianvändandet, inte enbart effektivisera. Det skulle behövas strukturer för att minska energianvändandet i hela Uppsala kommun. Samma sak gäller hela fordonsflottan i kommunen. Var är el-laddningsstationerna någonstans? El innebär i dag i Sverige en relativt låg mängd koldioxidutsläpp, vilket gör det till ett bra drivmedel. Det krävs incitament för att människor ska vilja ändra färdsätt.
Vilket etappmål har störst positiv påverkan på klimatet?
– Eftersom Uppsala har ett kallt klimat stora delar av året är energiförsörjningen för värmebehov en stor och viktig del för att få ner växthusgaserna. Utfasningen av torv och olja måste ske snarast möjligt.
Är det något som inte finns med som etappmål som du tycker borde vara det för att nå Parisavtalets nivå?
– Utformningen av etappmålen är bra men målen är för lågt satta. De innefattar en för liten del av befolkningen i kommunen. Ambitionsnivån måste vara högre och det är i dag möjligt. Sverige är ett rikt land som kan klara den här omställningen. Klimatet påverkas av alla koldioxidutsläpp – inte enbart av det som kommer från Uppsala kommuns anställda.