Simon Hellström är specialist i allmänmedicin och biträdande regionchef på Meliva som har fyra vårdcentraler i Uppsala.
UNT har tidigare rapporterat om en ny ersättningsmodell där vårdcentraler kommer att få mindre pengar per läkarbesök och mer för antalet listade patienter. Dessutom ska specialmärkta pengar gå till vårdcentraler på landsbygden för att de ska kunna anställa fler läkare. Detta är en del i att nå målet om max 1 100 patienter per läkare. Men enligt innerstadsläkare på fem privata vårdcentraler är det en felsatsning.
En av dem som kontaktat regionen för att han ser brister i satsningen är Simon Hellström, allmänläkare och biträdande regionchef på Meliva som har fyra vårdcentraler i Uppsala.
– I grunden är det bra att vi går mot mer listning. Det ger större möjlighet att hitta effektiva arbetssätt som att kunna jobba mer på distans. Men det ställs höga krav på att alla enheter, oavsett hur små de är, ska ha rehabkoordinator, palliativt ombud, fysioterapeut och hembesök bland annat, och det kan bli svårt att finansiera det här om vi inte kan få in pengar på patientbesöken.
Att mer resurser till landsbygdens vårdcentraler skulle göra att fler vill jobba där tror Johanna Carlsson, medicinskt ansvarig på Capio Vårdcentral i Sävja, är ett felslut.
Håkan Ström och Johanna Carlson, allmänläkare på två av Capios vårdcentraler i Uppsala, är mycket kritiska till kravet från regionen.
– Mer pengar leder inte automatiskt till bättre arbetsmiljö för läkarna, och god arbetsmiljö är avgörande för att locka till sig läkare. Dessutom är majoriteten av vårdcentralerna på landsbygden offentligt drivna och många allmänläkare vill inte bli regionanställda igen för att villkoren är så dåliga.
– För egen del slutade jag inom regionen för att de drog tillbaka ett arbetserbjudande när jag blev gravid och jag kände inte att fokus låg på patientsäkerheten och kvaliteten på vården.
I underlaget för kraven på de privata vårdcentraler som verkar i Uppsala, står att de från 2025 ska ta jourer på regionens dygnetruntöppna vårdcentraler i Tierp och Östhammar. Även regionens egna vårdcentraler kommer att tvingas gå dessa jourer.
Kerstin Vesterlund är allmänläkare på Ultuna Praktikertjänst och har reagerat starkt på tvånget att ta jourer i en stad hon inte jobbar i.
– Det här känns ju helt rubbat. Ska vi ta enstaka jourer i Tierp med patienter vi inte känner och rutiner vi inte kan. Det är för sällan för att man ska göra ett bra jobb och så gör det att vi ännu mindre hinner med våra egna patienter, säger Kerstin Vesterlund, allmänläkare på Ultuna Praktikertjänst.
Den läkare som går en jour kommer på grund av krav på dygnsvila vara tvungen att vara borta från vårdcentralen både en dag innan och en dag efter jouren. Det kommer leda till lägre tillgänglighet för de egna patienterna menar samtliga läkare som UNT har pratar med. De två timmarnas resa till och från Tierp samt själva resan är inget regionen kommer att ersätta vårdcentralerna för.
Stefan Johansson är allmänläkare och verksamhetschef på Kapellgärdets vårdcentral.
– Vi har haft turen att bara ha läkare som jobbar heltid, många jobbar annars deltid för att jobbet är så slitsamt. Nu med de här tvångsjourerna, riskerar vi att folk inte orkar jobba heltid, säger Stefan Johansson, allmänläkare och verksamhetschef på Kapellgärdets vårdcentral.
Håkan Ström som är allmänläkare på Capio Vårdcentral vid Liljefors Torg ser att det är de gamla och kroniskt sjuka som kommer att få stå tillbaka när läkarna tvingas ta emot färre patienter på grund av jourerna.
– Det är kronikerna och hembesöken som vi inte kommer hinna kalla. Patienterna som inte själva söker upp oss utan lever med njursvikt och diabetes. Och om vi inte kallar dem kan det leda till att de hinner bli så sjuka att de måste tas in på akuten helt i onödan.
Enligt hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Köhler handlar det inte om ett nytt avtal utan om tillämpning av det redan befintliga avtalet för vårdgivare som funnits i flera år. Anledningen till att det börjar tillämpas 2025 är att man tidigare har låtit inhyrd personal ta dessa jourer.
– Men nu när vi ska hålla nere på hyrpersonal för att både spara pengar och behålla de rutiner som finns inom regionen, får alla läkare hjälpa till att ta ansvar för jourerna.
Hinner man få rutiner när man bara går en jour i månaden?
– Det är ändå läkare som jobbar i regionen och tillämpar regionens rutiner och inte kommer utifrån. Sedan finns det också en utbildningsaspekt att de läkare som jobbar i Uppsala ska kunna regionens journalsystem och kunna jobba mer akut.
Men de är ju specialiserade på allmänmedicin, inte akutsjukvård?
– Patienter dyker ju inte upp på kontorstid utan blir sjuka alla tider på dygnet, och det måste de kunna hantera.
Varför får de ingen ersättning för detta nya arbete?
– Eftersom det ingått i avtalet för att få bedriva vård i Uppsala hela tiden, så är det snarare att vårdcentralerna fått betalt tidigare trots att de inte gått jourerna.