Kritik skjuter upp start för ny läkarutbildning

I den nya utformning av läkarprogrammet som föreslagits finns inga renodlade kurser. I stället ska undervisningen organiseras i större block med övergripande teman som utgångspunkt, till exempel "från gen till protein" eller "tumörer".

Utbildningsmoment integreras delvis
Läkarprogrammet är i dag uppdelat i prekliniska (basvetenskapliga) terminer och kliniska (patientnära) terminer. Under den prekliniska utbildningen läser studenterna grundläggande kurser i till exempel cellbiologi, fysiologi och anatomi. Under den kliniska delen träffar de patienter på sjukhuset och tränas i mer praktiska färdigheter inom till exempel kirurgi och internmedicin. I den nya utbildningen kommer preklinisk och klinisk utbildning delvis att integreras.
- Uppdelningen mellan klinik och preklinik har gjort det svårt att motivera studenterna till att lära sig vissa baskunskaper eftersom de inte har förstått varför de är viktiga i ett större sammanhang, säger Brita Winsa, chefsläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande för den grupp som sedan våren 2000 arbetat med att reformera läkarprogrammet.

Lärarstyrd undervisning minskas
Undervisningen på det nya läkarprogrammet ska byggas upp kring olika verklighetsanknutna fall, till exempel "vad händer i kroppen vid ett bastubad", som studenterna ska lösa. Under gruppseminarier ska studenterna själva bestämma vilka kunskaper de behöver inhämta för att lösa fallen. Seminarierna kompletteras med föreläsningar och laborationer, men den lärarstyrda undervisningen minskas drastiskt.
- Falldiskussionerna ska stimulera studenternas egen inlärningslust. När studenterna själva tvingas identifiera vad de behöver lära sig för att kunna lösa fallen blir inlärningen mer aktiverande och indirekt mer ifrågasättande, säger Brita Winsa.

Lärare kritiska
Men flera lärare inom läkarutbildningen är kritiska till det nya programmets utformning. De är bland annat oroliga för att viktiga ämneskunskaper ska gå förlorade och ifrågasätter det fallbaserade inlärandet.
Godfried Roomans, prefekt på Institutionen för medicinsk cellbiologi, menar att fallbaserad undervisning passar för den kliniska utbildningen, men att det inte är bra att den basvetenskapliga utbildningen byggs upp helt kring fall.
- Det är väldigt lätt att kunskaper försvinner i en helt fallbaserad utbildning. Det finns kanske mer fakta man vill beröra än vad som ryms i de fall som man har möjlighet att presentera. Falldiskussionerna tar också väldigt stora resurser från övrig undervisning, till exempel laborationer, säger han.

Bakgrund:
1997. Högskoleverket riktade kritik mot läkarutbildningen i Uppsala. Bland annat ansågs läkarprogrammet sakna en sammanhållen pedagogisk grundidé. En undersökning som medicinska fakulteten själva genomförde pekade på ett stort behov av att förändra läkarprogrammet.

2000. En grupp som skulle undersöka möjligheterna till en reformering av läkarprogrammet tillsattes.

2001. Fakultetsnämnden beslutade att förändra läkarutbildningen. En styrgrupp för reformarbetet tillsattes.

2004, juni. Styrgruppens slutförslag skickades ut på remiss till berörda institutioner.

2004, september. Flera remissinstanser var kritiska till delar av förslaget. Starten för programmet, som var satt till vårterminen 2005, sköts upp. Ett kompromissförslag förväntas vara utarbetat i november 2004.