Kritik mot Uppsalaåklagare för sena beslut

Åklagarkammaren i Uppsala får kritik för hanteringen av beslut om hemlig avlyssning.

Foto: Fredrik Sandberg/TT/arkiv

Uppsala2017-10-04 13:58

Tidsfrister har inte uppfyllts och dokumentation saknas. I vissa fall kan det ifrågasättas om åklagarna gjort någon individuell prövning när de beslutat att personer som avlyssnats inte ska informeras om avlyssningen i efterhand. Det skriver säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, efter en granskning av Uppsala åklagarkammare.

Personer som fått sina telefonsamtal avlyssnade eller på annat sätt blivit föremål för hemliga tvångsmedel under en polisutredning ska informeras om avlyssningen i efterhand. I vissa fall behöver åklagaren inte lämna någon information, exempelvis om utredningen gällt misstänkt terroristbrott eller om det råder sekretess för uppgifterna. I de fallen måste emellertid alltid säkerhets- och integritetsskyddsnämnden få besked om beslutet.

Nämnden har granskat alla sådana ärenden från Uppsala åklagarkammare under förra året och hittat brister på ett antal punkter. I samtliga fall utom ett har den första prövningen av huruvida den avlyssnade ska informeras eller inte skett försent. Nämnden ser allvarligt på att tidsfristerna inte följts.

I en tredjedel av fallen har beslutet om att förstöra bandinspelningar eller annat material dröjt för länge, enligt nämnden.

Granskningen visar också att åklagarna i samtliga fall använt en standardformulering när man beslutat att inte informera den avlyssnade personen om avlyssningen. I formuleringen står bland annat "personen ingår i ett kriminellt nätverk/organisation mot vilken det pågår ständiga polisinsatser".

Nämnden påpekar att alla sådana beslut ska bygga på en noggrann prövning av varje enskilt fall. Dessutom ska det i efterhand vara möjligt att kontrollera om beslutet varit korrekt. Nämnden anser att "det kan ifrågasättas om någon individuell sekretessprövning som lagen förutsätter verkligen har gjorts."

Chefen för åklagarkammaren i Uppsala har svarat på nämndens kritik och förklarat att det skett individuella prövningar och att standardmotiveringen varit korrekt eftersom skälen för sekretess varit densamma i samtliga fall. Enligt chefsåklagaren har vissa brister i handläggningen varit kända redan tidigare och rutinerna därefter förbättrats.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!