Kritik mot smutsigt slakteri

Problemen i vid Nyhléns Chark som Swedish Meats varit delägare i sedan ett och halvt år, och sedan i juni äger till 100 procent, har funnits sedan i slutet av 1990-talet.
Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer har vid upprepade tillfällen påpekat de grava bristerna. Trots detta har ägarna inte vidtagit åtgärder.
Problemen vid anläggningen har varit så stora att kött har riskeras att förorenas av sjukdomsframkallande bakterier.
- Tarmarna tippas precis där de nakna djurkropparna går in i kylrummet. När man spolar borden där magarna har öppnats finns det risk för att bakterier sprids i de vattendroppar som finns i luften, säger Annika Degerman, besiktningsveterinär.

Följer inte rutiner
Det har också saknats en särskild bana för slaktkroppar som har sjukliga förändringar eller är mycket nedsmutsade.
Förutom lokalbristerna påpekas att slaktare inte följer rutiner för att hålla händer och verktyg rena.
— Det är en lång rad brister och de har upprepats under lång tid. Samtidigt vill jag ändå ge företaget guldstjärna för att de har åtgärdat förhållandena i slaktstallet. Där var det tidigare också gräsligt, säger Annika Degerman.
Under de senaste veckorna menar hon att situationen har blivit något bättre eftersom slakten i princip har halverats och att man därför bättre klarar att upprätthålla ordningen.

"Har inte koll"
Torbjörn Axelsson är veterinäröverinspektör vid Livsmedelsverket.
- Vi har nu krävt åtgärder och förbättringar. Företaget har svarat vad de tänker göra och vi kommer att kolla om det blir utfört. Vi bedömer att företaget inte har koll och styrning på verksamheten. Det betyder bland annat att alla som arbetar där inte vet hur man producerar säkra livsmedel, säger Torbjörn Axelsson.
Annika Degerman tycker det är bra att verket nu äntligen agerar från centralt håll.
— Det är tröstlös att hela tiden försöka agera som ensam besiktningsveterinär. Till slut blir man uppgiven när inget händer. Även från Livsmedelsverkets sida har det varit segt under flera år.
Inger Andersson är generaldirektör vid Livsmedelsverket.
Borde ni inte stötta besiktningsveterinärerna bättre?

Tufft jobb
— I första hand vill vi att man ska lösa problemen med slakteriföretaget. Flera personer som finns centralt på verket har arbetat med frågan. Men givetvis måste vi vara bra på att ge support till de besiktningsveterinärer som är ute på fältet och inte minst då problemen inte åtgärdas. De har ett mycket tufft jobb.
Är det inte negativt för Livsmedelsverkets trovärdighet gentemot allmänheten när ni inte snabbt vidtar åtgärder?
— Självklart är det viktigt att vi är snabba även här på Livsmedelsverket. Hela tidsandan är ju sådan att allt ska gå snabbt och det gäller också för oss. Därför kommer jag nu att titta på hur vi bättre jobba med också den här frågan.

Uppsägningar aviseras
Swedish Meats lovar nu att livsmedelshygienen ska bli bättre vid slakteriet i Ullånger. Samtidigt aviseras uppsägningar.
Förutom att grisslakten ska upphöra har en så kallad Haccp-plan, som ska säkerställa hygienen, tagits fram. Den ska bli klar under augusti. Företaget lovar att man ska se över hanteringen av magar-tarmar och rensningen av slaktkroppar. Personalen ska också få tydligare instruktioner och utbildning.
— Det är självklart allvarligt med hygienen på slakteriet. Vi måste få ordning på detta nu. Jag håller med om att det inte varit någon bra ordning och reda där. Vi kan inte skylla ifrån oss trots att vi bara varit helägare sedan 1 juni, säger Peter Rasztar, koncernchef för Swedish Meats.

Fyra anläggningar
Han lämnar den posten vid årsskiftet. Samtidigt blir han styrelseordförande för Nyhléns Chark AB. Avsikten är att företaget senare gemensamt ska ägas med 50 procent vardera av Swedish Meats och Hugoson Chark AB.
I företaget finns fyra anläggningar med totalt 280 anställda.
— Det är stor risk för att det ska bli uppsägningar om vi ska få ihop ekonomin. Vi slaktar inte tillräckligt mycket djur vid anläggningarna och samtidigt ökar hela tiden konkurrensen från importerat kött.