Flera kvinnor i 80-90-årsåldern, bland annat i Uppsala, blev uppringda av bedragare som påstod att kvinnorna löpte risk att rånas i sina bostäder. Kvinnorna blev så skrämda att de lämnade över sina värdesaker till en "polis" som besökte bostadshuset. Allt var en bluff. Efter en omfattande polisutredning fälldes två personer för svindeln.
Tingsrätten ansåg att brottsoffren utsatts för en så allvarlig kränkning att de hade rätt till ersättning på 15 000 kronor vardera, trots att kränkningsersättning i normala fall inte förekommer vid förmögenhetsbrott. Domen överklagades till hovrätten som gjorde en annan bedömning och inte ansåg att kvinnorna hade rätt till kränkningsersättning.
Hovrätten konstaterade att sådan ersättning i undantagsfall kan betalas ut även vid förmögenhetsbrott, exempelvis vid inbrottsstöld i en bostad där de boende är hemma. I fallet med de äldre kvinnorna hade "polisen" som tog deras smycken stått i portuppgången. Enligt hovrätten var det "inte en tillräckligt integritetskränkande omständighet" för att ersättning ska utgå.
Beslutet får kritik från advokat Nicklas Dahlbeck, som var kvinnornas målsägandebiträde i tingsrätten. Han konstaterar att ersättning för kränkning i vanliga fall inte utgår för exempelvis bedrägerier i bostaden, men anser att det funnits goda skäl att göra ett undantag i det aktuella fallet. Tidigare HD-domar öppnar för ett sådan möjlighet:
– Var och en förstår nog att om man blir uppringd av en bedragare och lurad att lämna över sina släktklenoder till en gärningsman som står i porten så ger det upphov till starkt obehag. Dessutom handlar det genomgående om äldre människor som drabbats. Jag tycker det hade varit rimligt att tillerkänna dem ersättning för kränkning, säger Nicklas Dahlbeck.
Vid förhandlingen i hovrätten hade kvinnorna inte något eget målsägandebiträde. De företräddes i stället av åklagaren, vilket är den normala hanteringen vid brottmål som överklagats. Men också där finns möjlighet för domstolen att göra undantag:
– Reglerna om ersättning för kränkning är inte helt enkla, därför tycker jag det hade varit rimligt att hovrätten utsett ett målsägandebiträde som kunde bistå de målsägande, säger Nicklas Dahlbeck.