Kritik mot dålig lärartäthet
Skillnaderna i lärartäthet är stora i Uppsalas skolor. På Sverkerskolan går det exempelvis 5,3 lärare per 100 barn, vilket är långt under Uppsalasnittet på 8,3.
Marie Lindell är upprörd över låg lärartäthet på Sverkerskolan där hennes barn går.
Foto: Tor Johnsson
- Skolundervisningen är torftig. Man sätter in fritidspedagoger i undervisningen när det egentligen borde vara utbildade lärare, säger Marie Lindell, förälder till en pojke i årskurs tre på Sverkerskolan och inflyttad Uppsalabo från Stockholm.
Enligt henne finns flera föräldrar som är av samma åsikt.
- Jag pratade med en mamma som har en son i tvåan. I den klassen går 30 barn på en lärare och en fritidspedagog. Lärarna gör sitt bästa men de stora klasserna påverkar undervisningen negativt, säger Marie Lindell.
Enligt Skolverkets statistik från förra läsåret går det 5,3 lärare per 100 barn på Sverkerskolan. Det är betydligt lägre än riksgenomsnittet för kommunala grundskolor som ligger på 8,4 lärare per 100 elever och också långt under Uppsalasnittet som ligger på 8,3. Jämför man med lärartätheten i gymnasiet, på 6,7 i snitt, ligger Sverkerskolan också efter.
- Det är konstigt, man tycker att det borde satsas mer på yngre barn, säger Marie Lindell som haft svårt att få bra svar på varför lärartätheten ser ut som den gör.
Enligt Uppsala kommuns grundskolechef Per Pettersson finns flera faktorer som spelar in, när det gäller lärartätheten i Uppsala.
- Dels får skolorna olika mycket pengar i så kallat strukturtillägg, beroende på hur behovet ser ut. Områden med till exempel mer flerspråkiga barn eller där föräldrarna har låg utbildning anses behöva mer stöd och har därför råd att anställa fler lärare.
Skillnaden mellan de lägre årskurserna och högre i antal undervisningstimmar och ämnen spelar också in.
- Omkring 5 lärare per 100 elever är normalt i de lägsta årskurserna. Det beror på att yngre barn går kortare dagar.
- Dessutom har man på Sverkerskolan ingen undervisning i exempelvis hemkunskap eller andra specialämnen, som skulle kräva fler lärare, säger Per Pettersson.
Han medger dock att 30 elever i varje andraklass är stora klasser.
- Men det viktiga är dock var resultatet blir. Undervisningsgrupperna kan organiseras och fungera bra ändå, säger Per Petterson och tillägger att han inte fått några andra indikationer på att lärartätheten i Uppsala skulle vara ett problem generellt.
Ylva Nilsson, rektor på Sverkerskolan, anser att Sverkerskolan ger lika bra undervisning som skolor med högre lärartäthet.
- I dagsläget klarar vi oss med de resurser vi har, även om ett höjt strukturtillägg vore välkommet, säger Ylva Nilsson, och tillägger att man i de stora klasserna i årskurs två har en extra lärare på deltid.
Hon påpekar också att skolan inte ersätter lärare med fritidspedagoger i undervisningen, utan att de samarbetar genom hela skoldagen.
- Det är snarare något positivt, säger Ylva Nilsson.
Fakta:
Grundskolor med låg lärartäthet i Uppsala (antal lärare per 100 elever):
Åkerlänna: 4,9
Sverkerskolan: 5,3
Funboskolan: 5,5
Johannesbäcksskolan: 5,7
Grundskolor med hög lärartäthet i Uppsala:
Bäcklösaskolan: 12,1
Valsätraskolan: 11,1
Gottsundaskolan: 10
Stenhagenskolan: 9,8
(Statistik: Skolverket)
Grundskolor med låg lärartäthet i Uppsala (antal lärare per 100 elever):
Åkerlänna: 4,9
Sverkerskolan: 5,3
Funboskolan: 5,5
Johannesbäcksskolan: 5,7
Grundskolor med hög lärartäthet i Uppsala:
Bäcklösaskolan: 12,1
Valsätraskolan: 11,1
Gottsundaskolan: 10
Stenhagenskolan: 9,8
(Statistik: Skolverket)
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!