– Ett katastrofläge för oss. Vi hade räknat med att få etikprövningen klar för att kunna starta en studie nu i januari kring ett läkemedel som vi hoppas bromsar tillväxt av bråck på stora kroppspulsådern. Nu vet vi inte när den kan komma igång, säger Martin Björck, professor i kärlkirurgi vid Akademiska sjukhuset.
Studien är godkänd av Läkemedelsverket, men för att få starta den behövs också ett godkännande från etikprövningsnämnden.
– Från årsskiftet har vi anställt personal som ska genomföra prövningen, så vi har vi redan betydande kostnader för den. Vi är också oroliga för att det administrativa elände som nu råder ska försena vårt deltagande i ytterligare en stor internationell studie, säger Martin Björck.
Den regionala etikprövningsnämnden har två avdelningar för medicinsk forskning och en avdelning för annan forskning på människor. Alla tre avdelningarna har nu inställt sina planerade januarimöten.
Krisen i den regionala etikprövningsnämnden har uppstått i samband med att regeringen 12 december beslutade om vilka experter, lekmän och jurister som från årsskiftet ska få fortsatt förtroende att ingå i den – och för hur lång tid -- och vilka som ska bytas ut mot nya.
Normalt utses en ledamot för tre år, men denna gång har flera förordnande förlängts med bara ett år. Dessutom har flera ledamöter som suttit länge i etikprövningsnämnden, och som anmält sitt intresse för att fortsätta göra det, bytts ut mot nya.
Erik Lempert, före detta lagman, har sedan reformen med regionala etikprövningsnämnder trädde i kraft 2004 varit både administrativt ansvarig för hela nämnden i Uppsalaregionen och ordförande för en av dess medicinska avdelningar. Först i går, fredag, fick han officiellt besked om att regeringen förlängt hans förordnande som ordförande för nämndledningen med ett år.
Men redan tre veckor tidigare hade han på omvägar fått veta detta, och i ett e-brev till bland annat ansvariga tjänstemän regeringskansliet meddelat att han skulle avgå i protest.
– Under tio år arbetade jag själv som chefstjänsteman i regeringskansliet, men jag har aldrig varit med om maken till illa hanterat ärende. Jag hade inte haft något emot förändringar, men det hade krävt någon diskussion i förväg, säger Erik Lempert.
I e-brevet skrev han bland annat:
”Ni har inte velat diskutera frågan om förordnandetidens längd med mig i förväg… Ni har haft oförskämdheten att utan att meddela de tidigare förordnande i förväg byta ut övriga ordföranden. Till detta kommer att beskedet lämnas så sent att nämnden svårligen kan fullgöra sina uppgifter under första kvartalet.”
Enligt propositionen till den nuvarande lagen om etikprövning, men inte enligt den färdiga lagen, bör ledamöterna i de regionala etikprövningsnämnderna inte sitta längre än två treårsperioder. Chefen för utbildningsdepartementets utbildningspolitiska enhet Katarina Bjelke hänvisar till propositionen som skäl till att flera ledamöter bytts ut och andra bara fått ett års förlängt förordnande.
– Redan i maj informerade vi om intentionerna att föryngra sammansättningen av etikprövningsnämnderna, men vi har inte haft möjlighet att återkomma till samtliga 535 ledamöter i dem, säger hon.
Katarina Bjelke beklagar att ett stort antal ansökningar om forskningsetisk prövning i Uppsalaregionen nu läggs på hög och försenas.
– Vi arbetar med att så fort som möjligt hitta en ny ordförande för nämndledningen i Uppsalaregionen. Regeringen bör kunna ta beslut om detta i januari, säger hon.