Kriminella ledare misstänks använda böter som hot
Personer inom det kriminella nätverket av ungdomar i Uppsala misstänks använda hot om böter för att tvinga andra att begå brott. Det uppger länspolismästare Göran Lindberg i Uppsala.
Ett av de mer uppmärksammade inslagen är den konflikt som uppstått mellan ett par konstellationer i nätverket. De båda falangerna beväpnade sig med automatvapen och skottsäkra västar innan de greps i maj.
— Det började med ett tjafs på telefon mellan två personer om en skitsak men sedan trappades det hela upp. Ingen ville ge sig, det blev lite av en hedersgrej.
— Båda sidor kallade in hjälp från andra kriminella. Folk hamnade i fängelse men bråket är långt ifrån över, det kommer att bli mer problem.
Det säger en man som ingår i nätverket och nu avtjänar ett längre fängelsestraff.
Böter
På senare tid har det kommit uppgifter om att vissa ledargestalter delat ut böter.
— Genom våld eller hot om våld ska vissa förmås att begå brott. Ställer de inte upp på det kan de drabbas av dryga böter, säger länspolismästare Göran Lindberg.
En av de inblandade hävdar att böter utfärdats av personer som försöker kontrollera narkotikahandel i Uppsala.
— Någon kan till exempel bli tillsagd av en ledare att sälja knark på hans uppdrag. Redovisar han inte sin knarkförsäljning åt ledaren kan han få böter, det kan röra sig om tiotusentals kronor. Ofta rör det sig om missbrukare som har svårt att försvara sig.
Besatt av sedelbuntar
Vad är då drivkraften för personer som sysslar med den här typen av brott? Pengar och spänning, säger de som UNT talat med.
— Jag blev besatt av att alltid ha buntar med tusenlappar. Det blev värre än den värsta drog. Jag skaffade en sedelräknare för att njuta av ljudet när sedlarna bläddrades fram i maskinen, berättar en man som sysslat med grova vapen- och förmögenhetsbrott.
— Att vara 15 år och plötsligt stå med 3 000 kronor i handen, det gav en otrolig kick, det var omöjligt att stå emot, säger en annan person som ägnat sig åt person- och butiksrån.
Ett annat mål är att få respekt inom gruppen.
— Heder är viktigt för många av oss som kommer från andra länder. Blir man kallad något dumt måste den skyldige be om ursäkt, annars blir det konsekvenser. Många tycker att ju grövre brott man gör, desto högre status får man.
Tänker inte på offren
Vad som händer med brottsoffren verkar mindre viktigt. På frågan om han inte har skuldkänslor över att ha förstört tillvaron för rånoffer svarar en av de intervjuade:
— Det är inget man tänker på.
Varför är då en så stor del av de inblandade i nätverket invandrarungdomar?
— Kanske för att våra föräldrar inte är en del av det svenska samhället. Om det till exempel uppstår problem i skolan för deras barn har de svårt att prata med myndigheterna.
Föräldrarna lever ofta isolerat och har mest kontakter med den egna gruppen. Jag minns själv hur lätt det var att finta bort mina föräldrar, säger en av de män UNT intervjuat.
Teorierna om varför det blivit så här är flera.
— Föser man ihop en massa invandrare och utslagna svenskar på samma ställe som i Gottsunda där jag växte upp, ja då blir det problem. Titta på Storvreta, där bor det också en del invandrare men de har inte gjort sig kända för kriminalitet. Anledningen är att de i Storvreta blandas med vanliga svenskar, inte bara med socialfall.
Så jobbar vi med nyheter