Under utredningen mot narkotikaligan har Uppsalapolisen beslagtagit bland annat ett parti med 15 kilo metamfetamin, värt cirka sex miljoner kronor i missbrukarledet.
I den stora knarkrättegång med 58 åtalade som inleddes torsdagen den 11 mars är en 29-årig man från Uppsala utpekad som centralgestalt. Enligt åtalet har han organiserat narkotikahantering i stor skala.
I poliskretsar är 29-åringen en av Uppsalas mer välkända kriminella personer. Uppsalapolisen slagit fast att brottslingars tillgångar ska beslagtas vid misstanke om att de kommer från kriminalitet. Men hur fungerar det i praktiken?
Från sommaren 2019 och drygt ett år framåt fick 29-åringen in 727 000 kronor på sitt konto i Swedbank. Detta trots att han under de senaste två åren officiellt haft noll kronor i inkomst. Samtidigt var han registrerad hos Kronofogden för skulder på 288 000 kronor.
En stor del av pengarna har flutit in i form av många småposter och sedan tagits ut. Att mannen haft de här insättningarna på sitt konto förefaller ha kommit fram först när polisen utredde honom för narkotikabrott.
Med dagens digitaliserade system kunde man tro att Kronofogden automatiskt har koll på om en skuldsatt person får in pengar på kontot, för att då snabbt kunna beslagta tillgångarna innan de tas ut. Men så fungerar det inte, istället sköts hanteringen till stor del manuellt.
– Det här är rena 1800-talet, säger Johannes Paulson, verksamhetsutvecklare på Kronofogden.
Johannes Paulson, verksamhetsutvecklare på Kronofogden, tycker det är en omständlig process att undersöka om skuldsatta personer har pengar på banken.
Så här fungerar det: Kronofogden saknar möjligheter att gå in på ett bankkonto via datorn för att se om en skuldsatt person har pengar. Istället måste myndigheten begära hos bankerna att få veta om personen ifråga har öppnat ett konto samt hur mycket pengar som finns där. Till saken hör att det finns ungefär 160 banker och finansinstitut att ställa frågan till.
– Svagheten är att vi inte får ut informationen per automatik, säger Johannes Paulson.
Ett annat problem är att saldot på kontot kan förändras blixtsnabbt. När Kronofogden väl fått svar från banken kan den skuldsatta personen redan ha tagit ut pengarna.
Varför är systemet så här krångligt?
– Integritetsskäl spelar in, myndigheter ska inte kunna gå in på bankkonton utan vidare. Det vore även tekniskt komplicerat att koppla ihop bankernas och Kronofogdens datasystem, uppger Johannes Paulson.
Vissa av de åtalade i den Uppsalabaserade härvan har hanterat stora mängder kontanter. Bilden är hämtad ur en av de misstänkta personernas mobiltelefon.
Kronofogden vet inte ens huruvida en skuldsatt person har något bankkonto eller inte. Det gör att myndigheten är sparsam med att skicka ut de administrativt krångliga förfrågningarna. Istället vänder sig Kronofogden till bankerna när det finns tydliga tecken på att personen har bankmedel, exempelvis sedan man fått tips om det.
Men en nyordning är på gång. Senare i år införs en modell som innebär att bankerna blir skyldiga att meddela Skatteverket om någon öppnar ett konto. Sedan ska Skatteverket kunna ge uppgifterna till Kronofogden.
Men det löser inte hela problemet. Kronofogden ska alltså lättare få veta om en person har ett konto men fortfarande får myndigheten inte information om hur mycket pengar som finns där. För att Kronofogden ska få reda på det krävs en ny frågerunda, återigen med risken att pengarna hinner försvinna.
UNT: Det låter som om den nuvarande modellen gynnar kriminella och andra som kan ha skulder men som inte vill göra rätt för sig.
– Ofta ligger lagstiftaren och myndigheterna ett steg efter brottslingen och den som inte vill göra rätt för sig. Den nya funktionen som Skatteverket nu inför hjälper oss att hålla hyfsat jämna steg och inte hamna två steg efter, anser Johannes Paulson.
29-åringen från Uppsala som är åtalad för bland annat narkotikabrott fick in stora summor på sitt konto. Samtidigt hade han skulder på 288 000 kronor.
Han berättar att Kronofogden i Finland har helt andra möjligheter.
– I Finland kan Kronofogden i realtid titta in på konton och ta pengar. Det vore rena drömmen om det var så även i Sverige.
Bankerna är skyldiga att ha god kundkännedom och hålla koll på varifrån kunderna får sina pengar. Enligt reglerna om penningtvätt måste bankerna rapportera till Finanspolisen om man upptäcker konton med avvikande transaktionsmönster. Det kan handla om fall som 29-åringen från Uppsala som mottog 253 insättningar från 119 olika personer eller företag under 14 månader.
När det gäller 29-åringen har dock larmsystemet uppenbarligen inte fungerat. En förklaring kan vara att Finanspolisen inte hinner med. Under 2019 fick Finanspolisen in 21 700 så kallade penningtvättsrapporter från bankerna, vilket är en fördubbling på fem år.
Enligt flera källor har Finanspolisen, åtminstone tidigare, varit underbemannad. Sedan 2019 har dock antalet anställda vid Finanspolisen ökat med drygt 50 procent och enheten har för närvarande cirka 45 medarbetare.
Carl-Oskar Bohlin (M), ledamot i riksdagens civilutskott, tycker det behöver bli enklare för myndigheterna att driva in skulder och brottsvinster från kriminella
Carl-Oskar Bohlin (M), ledamot i riksdagens civilutskott, framhåller att intresset mellan brottsbekämpning och den personliga integritet måste vägas mot varandra.
– Myndigheter bör inte ha en generell rätt att komma åt enskildas bankkonton. Men det bör rimligen kunna brytas om personen ägnar sig åt kriminalitet. Helt klart behöver det bli enklare för myndigheterna att driva in skulder och brottsvinster från kriminella, anser Carl-Oskar Bohlin.
– Om det finns tekniska möjligheter som underlättar för Kronofogden att få tillgång till kriminellas bankkonton så är vi villiga att förbättra den ordningen, samtidigt som vi vill värna laglydiga medborgares integritet, säger Carl-Oskar Bohlin.