Kreosotstopp fäller Sveriges telestolpar
Den svenska telefonstolpen kan vara hotad. Inom kort kommer Kemikalieinspektionen att rekommendera EU att kreosot som bland annat används för att impregnera telefonstolpar med förbjuds. Konsekvenserna kan bli stora och kostsamma men vägen till ett beslut är lång.
Utrotningshotad
Foto: Scanpix
- Det handlar om att förhindra röta. Vi vill inte att våra anställda som är uppe och klättrar i stolparna ska riskera att ramla ned om stolpen går av, berättar Dag Lundén som är miljöchef på Telia Sonera.
Om stolparna inte impregneras håller de bara i fem till tio år. Och något bra alternativ till kreosot finns inte i dagsläget. Ett förbud mot kreosot kan därför innebära slutet för telefonstolpen, enligt Dag Lundén.
- Och att gräva ned kablarna skulle kosta 30 miljarder kronor eller så. Det här skulle få stora konsekvenser, bland annat förändras landskapsbilden helt och hållet. Stolplinjenätet som sådant försvinner.
Stomnätet är redan nedgrävt och antalet telefonstolpar generellt har minskat. Men i glesbygden finns det fortfarande långa stolplinjenät. Här kanske man tvingas gå över till mobila lösningar och den fasta telefonin riskerar att försvinna helt.
- Men då blir en av konsekvenserna att man inte kan få bredband på det sätt som man har i dag. Vi kommer att få problem och det här är ingenting vi är så jättelyckliga över precis, säger Dag Lundén.
Han ifrågasätter också Kemikalieinspektionens bedömning av kreosotets farlighet. Det sprids inte långt från stolparna och när det kommer ned i marken bryts det ned. Nya telefonstolpar i Sverige tillverkas i så kallat "slutna system".
- Kemikalieinspektionen har bara sett på det här ur toxicitetssynpunkt. Men vi anser att miljökonsekvenserna är hyfsat hanterbara. Om man ser det ur ett helhetsperspektiv så är det mer miljöbelastande att gräva ned kabeln.
Även Banverket får problem om kreosot förbjuds. Runt om i Sverige finns 12 000 spårkilometer järnväg och en tredjedel av detta är spår med träsliprar impregnerade med kreosot.
- Vi byter successivt till betong men att byta ut alla träsliprar skulle kosta jättemycket pengar. Vi har inte ens kunnat räkna på hur mycket det skulle handla om. Kortsiktigt skulle vi inte klara det och det kan äventyra en del av de mindre banorna, säger Lars Schyllander logistikchef vid Banverket.
Han tycker att det är viktigt att man får tid på sig att hitta en annan produkt.
- Vi hoppas att vi får en övergångsperiod som vi kan hantera. Det här gäller ju inte bara Sverige utan i lika hög grad ute i Europa.
Slutgiltigt beslut om ett eventuellt förbud kommer att fattas av EU-kommissionen på vars uppdrag Kemikalieinspektionen utrett frågan. Verksamhetschef Lennart Romert poängterar att vägen dit fortfarande är lång och att inspektionens uppgift bara varit att bedöma miljö- och hälsoaspekterna av kreosot.
- Vi har inte kunnat visa att exponeringen är osannolik och då ska man inte godkänna det. Men när kommissionen fattar sitt beslut kan även andra aspekter än hälsa och miljö komma att spela in.
Fakta:
EU-kommissionen beslutade för flera år sedan att låta granska alla produkter med biocider, ämnen som kan döda levande organismer, som tillverkas och används i Europa. Svenska Kemikalieinspektionen fick uppdraget att utreda riskerna med kreosot. Inom kort lämnar man en rapport till kommissionen som väntas fatta ett beslut tidigast nästa år.
Kreosot klassas som cancerframkallande och kan vara farligt för människor och djur som kommer i kontakt med det. Det innehåller en blandning av ett hundratal olika ämnen och började redan på 1800-talet användas för träimpregnering.
EU-kommissionen beslutade för flera år sedan att låta granska alla produkter med biocider, ämnen som kan döda levande organismer, som tillverkas och används i Europa. Svenska Kemikalieinspektionen fick uppdraget att utreda riskerna med kreosot. Inom kort lämnar man en rapport till kommissionen som väntas fatta ett beslut tidigast nästa år.
Kreosot klassas som cancerframkallande och kan vara farligt för människor och djur som kommer i kontakt med det. Det innehåller en blandning av ett hundratal olika ämnen och började redan på 1800-talet användas för träimpregnering.
Så jobbar vi med nyheter