Över hela landet kommer larm om sjuksköterskor som tvingas jobba under hårda förutsättningar. I juni kom dessutom beskedet att vissa fått indragen semester.
Sofia Lindström, vice ordförande för Vårdförbundet i Uppsala län, pratar om yrkesgruppens behov.
– Det största problemet är personalbristen som leder till överbelastning på befintlig personal och i slutändan till att många lämnar arbetsplatsen eller yrket, säger Sofia Lindström.
2019 släppte Vårdförbundet en livslönerapport som visade att en specialistsjuksköterska tjänar 600 000 kronor mer i bruttolön under sitt yrkesliv jämfört med en legitimerad sjuksköterska.
– I dag tjänar en yrkesskicklig sköterska strax under 40 000 kronor i månaden och en nyexaminerad får runt 30 000. För många blir det inte lönsamt att vidareutbilda sig och det gör att vi inte får tillräckligt många yrkesskickliga kollegor, säger hon.
Anna Wadenhov, HR-direktör på Akademiska sjukhuset, bemöter Vårdförbundets krav.
– Det finns brist på specialistsjuksköterskor, men vi har tillsammans med Vårdförbundet utformat en arbetstidsmodell för sjuksköterskor på avdelningar som är bemannade hela dygnet för att förbättra miljön.
Enligt Sofia Lindström ligger lösningen i att göra yrket mer attraktivt. Hon pekar på att löneutvecklingen för sjuksköterskor i dag avtar vid 35 års ålder för att sedan upphöra helt vid 45, till skillnad mot hur det ser ut för läkare.
Anna Wadenhov svarar:
– Läkare har en annan tradition kring sin lönesättning. Löneutvecklingen för sjuksköterskor upphör inte, men läkare har det yttersta ansvaret och fler befogenheter. Specialistutbildade sjuksköterskor får en ny lönesättning anpassad efter erfarenhet, säger hon.
I Region Uppsala ser sjukfrånvaron olika ut för män och kvinnor. 2019 hade kvinnor mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro än män.
– Det har pratats om att förbättra villkoren för att locka fler män att bli sjuksköterskor, men det är ett absurt perspektiv. Villkoren måste förbättras oavsett vem som arbetar, säger Sofia Lindström.
På Akademiska har utvecklingen sett bättre ut, med undantag för coronakrisen, hävdar Anna Wadenhov:
– Överlag handlar det om att det är majoriteten kvinnor som arbetar på sjukhuset, därför är de överrepresenterade i statistiken. Samtidigt är det en fråga om arbetsmiljö, utbildning och återhämtning. Där måste vi fortsätta arbeta.
Uppsala Region köper varje år in vård som går till behandlingar som inte finns i regionen eller landet. Enligt Sofia Lindström skapar det problem.
– Vi måste budgetera för det vi inte har, men i många fall tvingas vi köpa vård som vi borde producera själva. Till exempel kan vi köpa in vård från andra regioner när IVA-platserna är fulla. Det är slöseri med pengar, säger hon.
Bo Strömquist, ekonomidirektör på Akademiska, menar att det alltid kommer finnas behov av köpt vård.
– Vi vill förebygga det, men det kommer alltid finnas situationer där vi måste köpa vård för att vi inte har kapacitet. 2018 köpte vi exempelvis neonatalvårdplatser – vård av för tidigt födda barn – i Åbo, men i dag har vi bättre kapacitet, säger han.
Finns det behov av större resurser?
– Budgeten är vad den är, vi verkar inom de ramar vi får.
Varför kräver ni inte en större budget?
– Det är inte vårt uppdrag. Lösningen är att planera och använda befintliga resurser, säger Bo Strömquist.