Vid Mimmi Ekholms plats i Stabby finns bland annat en matbutik, restauranger, gym och café. Utan verksamheterna, som ligger i husens bottenplan, skulle torget utan tvekan vara mer livlöst.
Sedan 2017 driver Uppsala kommun linjen att bottenvåningarna i de nybyggda kvarteren ska ha lokaler om det är möjligt. Många gånger innebär det att våningen längst ner förses med stora fönsterytor och där innanför kan det bli plats för allt från förskolor till krogar.
Alternativet, att bygga enbart lägenheter på det nedre planet, ses ofta som en sämre lösning.
– Genom att verksamheter flyttar in i lokalerna blir det ett mer levande stadsliv i bostadsområdena, säger Elisabet Jonsson, plan– och byggchef vid Uppsala kommun. Det handlar också om trivsel för de boende, man vill ju ha service nära där man bor.
Stort bildspel: Här är områdena som växer mest – se dem från ovan här
Hon menar även att tryggheten ökar.
– Om det finns butiker och annat i området blir det fler som rör sig där, vilket är bra för säkerheten. Är det bara bostäder i ögonhöjd kanske folk drar ner persiennerna för att slippa insyn, påpekar Elisabet Jonsson.
Kommunen kräver ofta att byggherrarna ska bygga lokaler på nedre planet. Det har mött visst motstånd eftersom det i många fall är dyrare att skapa lokaler än bostäder.
Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) har i en tidigare UNT-intervju sagt att kommunen försöker balansera företagens vinstintresse med intresset av att få en levande stad.
Roger Alm arbetar som mäklare vid Mäklarhuset Uppsala Kommersiella. Han tycker att kommunens krav på lokaler i bottenvåningar ibland slår fel.
– Om lokalerna sprids ut i flera kvarter i ett bostadsområde kan det vara svårt att få tag på företag som vill driva verksamhet där, speciellt som byggbolagen tenderar att bygga lokalerna i ungefär samma storlek, mellan 70 och 120 kvadratmeter.
– Man kanske får in till exempel en sushirestaurang, en frisör och hudvård, men sedan kan det bli besvärligt, även om det oftast löser sig på sikt.
Svårigheter att få tag på hyresgäster kan skapa ekonomiska bekymmer för fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar.
Roger Alm lyfter fram Mimmi Ekholms plats som ett gott exempel. Där har kommunen samlat butiker och annat runt stadsdelstorget istället för att placera dem ute i bostadskvarteren.
– Det gör lokalerna mer attraktiva och det blir lättare att få in verksamheter där, påpekar Roger Alm.