Madeleine Leijonhufvud är pensionär sedan några år tillbaka, men fortsatt mycket aktiv i debatten om lagstiftningen kring sexualbrott. Hon har längre propagerat för en så kallad samtyckesreglering - det vill säga att det ska gå att bli fälld för en sexuell handling även om inte våld eller hot förekommit eller offret bedöms vara i ett hjälplöst tillstånd, som till exempel redlös berusning. Nyligen lades en statlig utredning fram som föreslog en sådan reglering, men ett antal laginstanser har sagt avstyrkt förslaget och nyligen sa även regeringen nej.
– Det är jättesynd. Signalen i dag är att det är ok om du kommer åt, om hon inte är totalt full och om du inte hotar eller slår. Min utgångspunkt är att sex mot någon som inte frivilligt deltar är ett brott, säger Madeleine Leijonhufvud.
Hon pekar på erfarenheter som visar att många som våldtas blir paralyserade under övergreppet, vilket gör att de varken protesterar eller försöker ta sig ur situationen.
– Många unga människor saknar en sådan självkänsla att de klarar av att värja sig. De är särskilt sårbara och det är särskilt viktigt att skydda dem.
Ungefär en av tio anmälningar går till åtal. 2011 gjorde 4 272 våldtäktsanmälningar, medelåldern bland våldtäktsoffren var 22 år. Samma år dömdes 168 personer för våldtäkt. Det finns en gråzon när det gäller vad som är ok och inte bland unga, enligt Madeleine Leijonhufvud, som ger Twitterkampanjen Prata om det, där en mängd berättelser om sexuella övergrepp strömmade in, som ett exempel. Hon ser en samtyckesreglering som ett sätt att dra en tydlig gräns och därigenom förändra samhällets attityder.
– Det finns fortfaranden en syn av att det är kvinnan som ansvarar för det som sker. Men egentligen är det en fråga som handlar om män och mäns sexualitet. Vad är det som gör att det blir så här?