Enligt siffror som UNT begärt ut från kommunen så har 66,3 miljoner kronor betalats ut för konsulter från 2014 till april i år. Sedan dess har summan stigit med ytterligare tre miljoner. Kommunen har dessutom betalat nära 63 miljoner kronor i räntor för köpet av marken i Ulleråker från Landstinget som gick på 1,7 miljarder kronor.
Kommunalrådet Mohamad Hassan (L) är kritisk och har begärt svar på hur pengarna använts.
– Man måste ha konsulter, men det här är enormt med pengar. Ser det likadant ut i Östra sala backe och i Rosendal också, undrar han.
Även en person i byggbranschen i Uppsala som UNT pratat med har reagerat på kostnadsnivån som han tror kan vara dubbelt så hög som normalt.
De tyngsta konsultposterna är för så kallade strukturplaner och systemhandlingar för områdets gator. De ligger på 34 miljoner kronor. Utredningar kring vatten, tidplanering och annat har kostat 12,5 miljoner. Planarkitekter har hyrts in för fem miljoner.
Anna Sander, som sedan ett halvår leder Ulleråkerprojektet, tror att det vid projektstarten år 2014 var svårt att inse hur komplicerat det skulle bli att bygga i området när man startade.
– I de första övergripande undersökningarna hade man inte hela problembilden. Nu gjordes översiktliga inventeringar samtidigt som ambitionsnivån för utbyggnaden sattes högt, säger hon.
Det ledde till fördjupade utredningar av bland annat grundvatten, geologi, kultur- och naturskydd och trafik när de första detaljplanerna för Ulleråker togs fram. Ett exempel är arbetet med att kartlägga hur grundvattnet flödar i åsen och vilka risker utbyggnaden innebär.
– Landets främsta grundvattenexperter konsulterades för jobbet som var mycket omfattande, säger Anna Sander.
Hade inte det varit nödvändigt om man varit grundligare vid starten?
– Undersökningarna har behövts och gett kunskap om byggande på känslig mark som är viktig för hela landet. Man hade möjligen sparat tid om man gjort det från början. Fördjupningarna som gjorts i efterhand har kostat extra men de har varit mycket viktiga, säger Anna Sander.
Hur många konsultutredningar som återstår att göra, och vad det kan kosta, är svårt att säga.
– Konsulter används löpande i alla stadsutvecklingsprojekt och kommunen knyter till sig djup expertkompetens efter behov. Det kommer därför att behövas expertstöd även i fortsättningen men omfattningen är svårbedömd. Men vi vet mer om förutsättningarna nu, så vi har möjlighet att förutse kostnaderna bättre i fortsättningen, säger Anna Sander.
Mohamad Hassan anser att kommunen borde ha skaffat en "second opinion" inför varje utredning för att klara ut om de verkligen behövs.
– Vi kommer aldrig att kunna prata om billiga bostäder om vi inte håller våra egna kostnader nere. De vältras ju över på de som ska bo i lägenheterna. Då blir bostäderna dyra, säger han.
Hur vet du att de här utredningarna inte har varit nödvändiga?
– Det mesta behövs. Men det har exempelvis inte funnits någon budget för konsultkostnader. Det visar att man saknar ledning och styrning. Var hamnar vi när hela projektet är klart? Ansvaret vilar på Erik Pelling (S) som både varit ordförande i mark- och exploateringsutskottet och plan- och byggnadsnämnden.
Vad skulle du göra om du hade makten?
– Se till att kostnaderna inte drar i väg. När jag var ordförande i utbildningsnämnden gjorde man utredningar för åtta till nio miljoner kronor inför ombyggnaden av Katedralskolan. Jag stoppade en del och lät vissa vänta. Det tycker jag att Erik Pelling också borde ha gjort, säger Mohamad Hassan.