Kranium i relikskrin inte heliga Birgittas

Det är förmodligen inte kvarlevorna efter Sveriges genom tiderna mest kända kvinna, den heliga Birgitta, som förvaras i ett relikskrin i Vadstena klosterkyrka. I vart fall kan de två kranierna i skrinet omöjligtvis vara både från Birgitta och hennes dotter Katarina.

Foto: Hans Lundberg

Uppsala2010-02-15 20:01
Det visar forskare vid Uppsala universitet i en undersökning, som publiceras i vetenskapstidskriften PLoS ONE.
- Visserligen kommer kranierna från kvinnor, men de var inga nära släktingar. Dessutom levde de förmodligen inte under 1300-talet när den heliga Birgitta var verksam, säger docent Marie Allen vid Institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet.

Hennes forskargrupp har utfört den unika analysen med tillstånd av Vadstena församling. Vid två tillfällen har relikskrinet öppnats och prover tagits från kranierna.
Med avancerade gentekniska metoder har forskarna lyckats analysera bevarat dna från de flera hundra år gamla benproverna. I första hand har dna från cellernas energiverk, de så kallade mitokondrierna, utanför själva cellkärnan analyserats.
På flera ställen fann forskarna skillnader mellan de båda kranierna i hur dna-spiralen i mitokondrierna är uppbyggd.
- Till skillnad från dna i cellkärnan, som ärvs från både far och mor, ärvs mitokondrie-dna enbart från mamman. Skillnaderna i mitokondrie-dna mellan de båda kranierna visar därför att de helt klart inte kan tillhöra mor och dotter, säger Marie Allen.

Men kan ändå inte något av kranierna vara antingen Birgittas eller Katarinas?
- För att besvara den frågan med en dna-analys hade vi behövt prover från en person som vi säkert vet är på mödernet i rakt nedstigande led släkt med Birgitta. Tyvärr saknas sådana prover, säger Marie Allen.
I stället har forskarna tagit hjälp av professor Göran Possnert vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala för att med en så kallad kol 14-analys av proverna ta reda på när kvinnorna dog.
- Enligt denna datering levde den äldre kvinnan redan på 1200-talet innan vare sig Birgitta eller Katarina var född, och den yngre minst 200 år senare, berättar Göran Possnert.
En del av analyserna har gjorts i samarbete med en forskare vid den amerikanska federala polisen FBI:s rättsgenetiska laboratorium i Virginia, USA.
- För oss forskare är det viktigt att vidareutveckla våra analysmetoder. Klarar vi av att analysera så här gammalt dna bör våra metoder också kunna användas för att analysera det mesta material som kan hittas i brottsutredningar vi arbetar med, säger Marie Allen.

Mer om studien kan läsas i tisdagen UNT.
FAKTA

Birgitta Birgersdotter levde mellan cirka 1303 och 1373. "Den heliga" blev hon 1391 då hon helgonförklarades. 1999 såg påven Johannes Paulus II till att hon dessutom tituleras "europeiskt skyddshelgon".
Den heliga Birgitta är känd för sina uppenbarelser, profetsior och pilgrimsresor. Efter att hennes make Ulf dött flyttade hon till Rom där hon också avled.
Enligt traditionen ska hennes ben ha transporterats till Sverige och placerats i relikskrinet i Vadstena klosterkyrka. Kraniet och benen efter Katarina ska ha placerats i skrinet 1489 sedan de grävts upp ur hennes grav.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!