Krånglande teknik präglade Nobelbesök i Uppsala

De prisbelönade upptäckterna om supraledning gjordes för nästan 50 år sedan, så många var säkert nyfikna på vad Ginzburg skulle tala om. Några dagar efter beskedet att han delar årets fysikpris med den till USA utvandrade 75-årige ryssen Alexei Abrikosov och britten Anthony Leggett hade Ginzburg förklarat för Dagens Nyheters Moskvakorrespondent att han inte visste vad han skulle prata om i Stockholm.
- Jag kanske gör som min landsman Piotr Kapitza, som fick fysikpriset 1978 för 30 år gamla upptäckter. Han sade: Jag har glömt bort vad jag gjorde för så länge sedan, så jag tänker tala om det jag håller på med nu.

Nutida utmaningar
Ginzburg gick faktiskt ett steg längre. Han skulle ha kunnat upprepa sin Nobelföreläsning, men den kan intresserade ta del av på Internet. Med 65 års erfarenhet som fysiker skulle han ha kunnat välja många andra ämnen också. Men med tanke på de många yngre åhörarna i sal X valde han att kommentera de viktigaste utmaningar som fysiker och astropfysiker enligt hans mening står inför på 2000-talet.
Det blev en lång lista på 30 problem, från materiens minsta byggstenar till svarta hål och neutronstjärnor ute i Universum. Allt gick förmodligen inte fram till publiken på grund av språkproblem - något han var medveten om och bad om ursäkt för.
Gång på gång fick Ginzburg söka efter engelska ord. Vid ett tillfälle upbröt en kortare diskussion på ryska med Alexei Abrikosov, som tydligen hade någon invändning.

Hisnande perspektiv
Bitvis drogs hisnande tidsperspektiv upp. Ginzburg var till exempel 16 år gammal när positronen upptäcktes 1932. Och hans far var yngre samtida till den store engelske fysikern James Clark Maxwell, som levde på 1800-talet och grundlade den moderna bilden av elektromagnetismen.
En del punkter nämnde han bara utan vidare kommentarer.
- Det skulle ta flera timmar att prata om det här och ändå skulle bara specialisterna förstå, sade han till exempel om tenat gammalaser.
Han avslutade sin snabböversikt över 2000-talets utmaningar med en kommentar direkt till de många unga åhörarna:
- Ärligt talat avundas jag er unga som har så många intressanta problem framför er.
Med dessa ord lämnade han plats för sin kollega Alexei Abrikosov, som i motsats till Ginzburg valde att tala om det ämne han fått priset för. Och han inledde givetvis föreläsningen med holländaren Heike Kammerlingh Onnes förvånande upptäckt från 1911 att ett ämne (i hans fall kvicksilver) vid mycket låga temperaturer kan leda elektrisk ström utan mostånd. Onnes kallade fenomenet supraledning.