Krami ger före detta kriminella hopp
Att vara ung är i sig ett handikapp på arbetsmarknaden. Att vara ung och före detta brottsling är förstås ännu svårare.
Foto: Rolf Hamilton
Att kriminalvården och det sociala samarbetar är helt i sin ordning, det har de alltid gjort. Att arbetsförmedlingen är med på ett hörn är heller ingenting unikt. Framgången med Krami måste handla om något annat.
- Jag tror det handlar om det mänskliga mötet, från den första kontakten och framåt, säger Per Gunnar Schiölde, kallad Pegus, pådrivare med lång erfarenhet från kriminalvården.
Han berättar om laget, om sammanhållningen och om vikten att byta den kriminella identiteten mot en yrkesidentitet. Här kommer arbetsförmedlingen in och där ligger också förklaringen till framgångarna under 2008.
- Vi kan prata fram och tillbaka hur mycket vi vill, men utan kontaktnätet med arbetsgivarna blir det inget, säger Per Gunnar Schiölde.
Han med kontaktnätet heter Dick Eriksson och är sedan april i år knuten till Krami-projektet.
- I första hand blir det bygg- och hantverksjobb, eller lager och restaurang. Men alla deltagare i Krami har ett önskemål, ett drömjobb, och det försöker vi uppfylla, säger han.
I kontakten med arbetsgivaren är det raka rör som gäller. Man berättar precis vad killarna har gjort, om deras bakgrund, sedan är det upp till arbetsgivaren att ta ställning.
- Vi ger en allmän information om Krami, vad vi står för och vill. Men själva jobbkontakten sköter deltagarna helt själva, säger Alf Lindberg, arbetsmarknadsenheten på Uppsala kommun, med ett förflutet som biträdande rektor på Rinkebyskolan.
Det börjar med en praktikperiod som kan förlängas. Sedan kan det bli en anställning med lönestöd, en form som kan vara upp till fyra år, och slutligen kanske en fast anställning.
I Uppsala har sju killar nått målet fast anställning.
Ola Axelsson, arbetsförmedlingschef i Uppsala, är nöjd med utfallet:
- Krami är ett utmärkt exempel på framgångsrikt samarbete mellan myndigheter där olika kompetenser samspelar. De goda resultatet visar hur viktigt det är att komma ut i arbetslivet och till exempel få nya nätverk, säger han.
Krami Uppsala har skapat en fast punkt i sina lokaler i Librobäck, som råkar vara GB:s gamla papperslager. Hit kommer deltagarna för att lyssna och vara med i något som kanske kan kallas sessioner, självförtroendehöjande och stimulerande aktiviteter, allt inom den konsekvenspedagogik som Krami bedriver.
- Var är jag och vart ska jag? Var och en har en personlig journal som bara man själv har tillgång till och skriver i, säger Per Gunnar Schiölde.
Hit kommer också gamla deltagare, numera med yrkeskunskaper. En av dem har satt in det nya köket, berättar Pegus stolt, andra kommer för gemenskap och samvaro. Just gemenskap, och allas lika värde, är något som Krami-laget hela tiden återkommer till.
- Vi är någon som tror att det finns ett ljus i slutet av tunneln. Och det finns där, det är bara olika längd på resan dit, säger Per Gunnar Schiölde.
Så jobbar vi med nyheter