”Coronaviruset. Man kräks, sen hostar, sen mår man bra eller dör.” Så beskriver sexåringen som ritat den här teckningen sitt verk.
”LEKSTÄNGT”, har en sexåring skrivit i stora bokstäver på en teckning som föreställer en förskolegård. På en annan teckning fäktas två barn med svärd mot ett covidvirus och på en tredje beskrivs händelseförloppet vid infektion med att "man kräks, sen hostar man och sen mår man bra eller dör."
Forskare från Uppsala universitet har analyserat barns teckningar i åldrarna fyra till sex år enligt en modell där barnens beskrivningar av vad teckningen föreställer analyseras utifrån det visuella budskapet.
– Bilderna visar att även de yngsta barnen påverkades av pandemin, trots att deras vardag egentligen fortsatte som vanligt då förskolor höll öppna, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och folkhälsa, samt en av forskarna som genomfört studien.
Förutom teckningar av döda människor och fantasifulla coronamonster finns här också uppmaningar till att tvätta händerna, gestaltningar av uteblivna aktiviteter, samt beskrivningar om hur viruset sprids.
– Teckningarna på mor- och farföräldrar som sitter isolerade visar att barnen hade ganska bra koll på att viruset var farligast för de äldre, säger Anna Sarkadi, som imponeras av barnens goda kunskaper.
Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och folkhälsa, tyckte det var en rolig studie att genomföra och har skrivit en barnbok, "Ramona och den dumma coronan", som ges ut i vår.
Nu tror hon att studien kan vara till stor användning för hur vi kan nå ut med information till de yngre medborgarna.
– De yngsta barnen är i dag ofrivilliga mediekonsumenter, säger Anna.
Hon menar att det är viktigt att våga lyfta frågan om hur omvärlden påverkar barn och anser att man genom teckningar kan komma åt barns tankar om större frågor och existentiella funderingar som kan vara svåra för små barn att uttrycka i tal.
Två barn slåss mot ett coronavirus, tecknat av en femåring från Eskilstuna.
Men även om teckningarna lätt kan framkalla ett leende från en vuxen betraktare kan det samtidigt kännas obehagligt att se sina barn teckna bilder på döda och sjuka människor. Anna Sarkadi anser dock att man som förälder i stället bör glädjas, då det visar att ens barn besitter en god reflekterande förmåga.
– Däremot är det viktigt att man ställer frågor och är nyfiken över vad teckningen föreställer. Teckningar som ser enkla ut har ofta en djupare betydelse och visar något annat än vad vuxna tror, säger hon.
På uppdrag av Folkhälsomyndigheten ska nu även teckningar från barn i åldrarna sju till elva analyseras enligt samma metod.