Krafttag mot skolket i gymnasieskolorna
Gymnasieskolorna ska bli bättre på att rapportera elever som skolkar. Elever som regelbundet uteblir från lektioner ska få studiebidraget indraget.
Ekebyskolan är en av de gymnasieskolor i Uppsala kommun som på senare tid har skärpt sina rutiner. Under läsåret 2002/2003 anmäldes inte en enda elev till CSN. Men under förra läsåret anmäldes 20 elever.
Anmälningar avskräckande
Målet är att anmälningarna ska verka avskräckande på andra elever som skolkar.
— Vi har inte en hundraprocentig statistik på hur skolket sett ut tidigare, men vi vill tro på att det kommer att ske en minskning, säger Inger Söderberg, rektor för Ekebyskolan.
UNT berättade i vintras om att flera gymnasieskolor i Uppsalaområdet känner en viss uppgivenhet inför att anmäla. Flera skolor som UNT pratade med upplever svårigheter med lång handläggningstid hos CSN och att det krävs omfattande administration för att kunna få elevens studiebidrag indraget.
Skolorna måste kunna redovisa att eleven har varit frånvarande minst 20 procent under den senaste månaden. Och för att helt kunna avskriva eleven från skolan krävs det att eleven varit frånvarande 30 dagar i följd, utan en enda timmes närvaro.
Tidskrävande elevvård
Inger Söderberg har gett ett speciellt uppdrag till biträdande rektorn att jobba med just närvarofrågor.
— Det är den mest tidskrävande elevvården vi har. Det är kanske därför som Bolandsskolan inte ägnar tid åt detta, säger Inger Söderberg.
Ledningen för Bolandsskolan uttalade sig i vintras kritiskt mot CSN:s regler och rutiner.
— Vi har inte resurser för att utreda på det sätt som CSN kräver. Jag tror inte att någon skola gör de utredningarna längre, sa biträdande rektorn Lars Andrén till UNT 13 februari.
I dag säger han att skolan ska skärpa kontrollerna av skolkande elever.
— Vi har fått lite på skallen av CSN. Vi tycker nog lite som förut men vi ska ändå försöka driva fler anmälningar.
Lång tid anmälan - beslut
Lars Andrén tycker fortfarande att bristerna i CSN:s rutiner kvarstår. Det tar för lång tid mellan skolans anmälan och CSN:s beslut, anser han.
— Effekten blir att den som skolkade i september—oktober får sitt straff först i februari året därpå. Det blir lite märkligt.
Bolandsskolan anmälde bara en elev till CSN förra året.
UNT: Hur många elever på Bolandsskolan skulle i verkligheten kunna få studiebidraget indraget?
— Jag vill inte gissa på några siffror, men i verkligheten finns det säkert en sådan skolkare i varje klass. Och vi har 75 klasser på skolan.
BAKGRUND För ett par år sedan kunde skolorna själva dra in studiestödet för en elev som skolkar regelbundet från skolan. Men sedan CSN tog över beslutsansvaret kan skolorna bara göra en anmälan och invänta CSN:s beslut. En undersökning som CSN gjorde i vintras innehöll svar från 2 000 svenska gymnasieelever om ogiltig frånvaro. Resultatet pekade mot att minst fem procent av alla eleverna hade skolkat mer än 20 dagar under en termin. Resultatet var, enligt CSN, anmärkningsvärt med tanke på att gymnasieskolorna för samma period rapporterade att bara 1,4 procent av eleverna hade varit frånvarande så pass mycket.
Så jobbar vi med nyheter