Kraftig segregation i Uppsalas skolor

När Rädda Barnen mäter segregationen på tre områden: utländsk bakgrund, utbildningsbakgrund och betyg, utmärker sig Sigtuna, och i viss mån Norrtälje som dåliga. Övriga uppländska kommuner klarar sig hyggligt i jämförelsen - typiskt för mindre kommuner utanför storstadsområdena. Men Uppsala är bland de tio kommuner i landet där skolorna är tydligast uppdelade mellan elever med utländsk bakgrund och elever utan utländsk bakgrund, mellan elever med lågutbildade föräldrar och elever med högutbildade. Riktigt lika illa är det inte med betygen, där Uppsala ändå hamnar klart på den nedre delen av landets 290 kommuner.

Knivsta näst sämst i landet
Rädda Barnen har också undersökt lärartäthet och andel behöriga lärare. Då hamnar Uppsala på 36:e plats. Knivsta är dock näst sämst i hela landet. Där är segregationssiffrorna i stället närmast obefintliga.
På Uppsalas västra grundskoleenhet är Åsa Wiberg chef. Hon ser flera skäl till ökande segregation. Dels handlar det om boendesegregation - att föräldrar på landsbygden ofta har lägre utbildning och att vissa stadsdelar har hög andel invånare med utländsk bakgrund. Men också de ökade möjligheterna att välja skola har i hög grad spelat in, menar hon. Föräldrar med hög utbildning eller helsvensk bakgrund tar chansen och väljer aktivt skola åt sina barn. Detta blir särskilt tydligt när barnkullarna är små, som nu, och skolorna får tävla om eleverna. Kvar blir skolorna med dåligt rykte, svår ekonomi och tungt arbetsklimat.
- Att barn går i skolan där de bor är svårare att komma åt. Det handlar mer om bostadspolitik. Men som vi ser det bidrar det fria skolvalet till segregationen. Friheten har givetvis andra fördelar. Det handlar om politiska avvägningar. Nu menar jag att man gjort ett tydligt val i och med det fria valet, säger hon.

Valfrihet
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Bengt Sandblad (s) menar att valfriheten i vart fall inte minskat segregationen. De muslimska klasserna och musikklasserna är allra tydligast, men trenden är bred. Delvis fel valmöjligheter, tror han är ett skäl. Fotbollsinriktningar lockar fler som tidigare inte aktivt valt. Den nya skolan i Stenhagen ska bli mer attraktiv för alla elever.
- Att vi ändå klarar betygen så pass bra beror nog på vår resursfördelningsmodell, där vi kraftigt styr pengar till skolor där man behöver extrastöd, och där vi bland annat tittar på just föräldrars utbildningsnivå och elevernas bakgrund, säger Bengt Sandblad.
Cecilia Forss (m), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, menar i stället att bristen på valfrihet är problemet - kommunen måste bli bättre på att informera, och att ta fram fler alternativ.
- Och skolan måste fokusera på kunskapsmålen. Andra prioriteringar, som elevdemokrati och livslångt lärande, tar tid från kunskapsuppdraget. Den andel Uppsalaelever som i dag går ut grundskolan med ofullständiga betyg är oacceptabel.

Kraftig segregation i Uppsalas skolor

Elever med goda förutsättningar samlas i vissa skolor, de med statistiskt sämre förutsättningar hamnar i andra skolor. Uppsala får bottenbetyg på flera punkter av Rädda Barnen, som menar att Sveriges skolor blir allt mer segregerade.