Mykoplasma, bakterien som leder till luftvägsinfektion och oftast upplevs som en vanlig förkylning, sprids just nu runt om i Sverige. Att mykoplasma inte är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen gör att det inte finns något register över sjukdomsfall. Däremot kan antal positiva provsvar från laboratoriet räknas, siffror som infektionsläkaren Anna-Karin Lidström tagit del av.
– Ungefär 350 positiva fall har vi haft, säger hon.
Provsvaren kommer från hela Region Uppsala och testerna är utförda under året, fram till och med september. Att vintersäsongen ligger framför oss gör troligen att kurvan kommer fortsätta uppåt ett tag till.
– Det är många, om vi jämför med 2023 då vi hade ungefär 75 positiva provsvar under hela året.
Förutom det uppenbara mörkertalet med alla de som insjuknar, men aldrig kommer i kontakt med vården, menar Anna-Karin Lidström att det finns en hel del faktorer som påverkar hur vi ska tolka siffrorna.
– Diagnostiken har ändrats lite, så jag tror att vi har fångat upp några fler fall i år. Sen kommer också siffrorna från hela regionen, vilket betyder att personer som sökt vård av andra anledningar hos en vårdcentral eller närakut kan finnas med i statistiken.
Vad gäller de få personer som insjuknar i lunginflammation till följd av mykoplasma-bakterien, så som 21-åriga Tindra Westling gjorde i september, behöver en del vårdas på sjukhus.
I Uppsala rör det sig hittills om ett trettiotal personer som behövt vård på Akademiska.
Spridningen av smittan sker i återkommande vågor om 4–6 år. Att förloppet ser ut så beror på flera saker, såsom att immuniteten efter insjuknandet bara håller ett par år. Den viktigaste slutsatsen man hittills kan dra av antalet positiva provsvar och antalet personer som vårdats på sjukhus är egentligen att det faktiskt rör sig om ett mykoplasma-år, förklarar infektionsläkaren.
– Det blir totalt sett fler personer som behöver sjukhusvård under ett mykoplasma-år. Därför är det förstås viktigt att vi kan konstatera att detta är ett mykoplasma-år, så att vården är medvetna om att de svårt sjuka kan öka i antal. Men i övrigt vill vi ju inte att fler personer ska ta prover, de allra flesta behöver ju inte det, säger Anna-Karin Lidström.