Läs mer: Polisen kraftsamlar mot gatuvåld
Under slutet av sommaren har fokus legat mycket på Resecentrum och Stadsträdgården, där det förekommit problem med gängbildningar. Polisen arbetar nu med en kartläggning av vilka individer som ingår i gängen.
Men de har konstaterat att det till viss del rör sig om samma människor som låg bakom oroligheterna i Gottsunda och Stenhagen tidigare.
– De lämnar Gottsunda och åker in till stan och går på nattklubb. Så är det sedan tidigare, säger Jale Poljarevius, chef för lokalpolisområde Uppsala och Knivsta.
Uppsala kommun har ökat insatserna med fältassistenter i citykärnan. I juni beslutade socialnämnden att gruppen som jobbar med uppsökande verksamhet skulle utökas från tre till åtta personer. Två av dem jobbar enbart med fokus på centrala Uppsala. Nu är alla på plats, och jobbet håller på att organiseras. Tanken är att få i gång nattvandrarverksamhet och arbeta förebyggande tillsammans med polis och frivilligorganisationer.
Någon entydig bild av vilka det är som ligger bakom brotten finns inte. Ensamkommande flyktingbarn har pekats ut som en grupp som är överrepresenterad. För att undersöka hur det verkligen förhöll sig gjorde polisen i december 2014 en koll. Då var de misstänkta gärningsmännen ensamkommande i 3 av 10 öppna ärendena vid polisens ungdomsenhet. Totalt rörde det sig om 31 individer som stod för 65 olika brottsmisstankar.
I dag finns drygt 370 öppna ärenden vid ungdomsenheten. Någon uppgift om hur olika grupper är representerade finns inte.
– Det är helt ointressant för oss. Det vi bryr oss om är om personerna begår brott eller inte. Och då inriktar vi oss på de individerna. Vi kommer aldrig att rikta våra resurser mot utpekade grupper i samhället, säger Jale Poljarevius.
Socialtjänsten gjorde i våras en kartläggning av situationen kring Resecentrum och Svavagallerian, vilket var de platser som då pekades ut som problematiska. Monica Söderbaum som gjorde utredningen säger att det då gick rykten om att det var ensamkommande flyktingbarn som orsakade oroligheterna. Men det gick inte att dra sådana generella slutsatser.
– Det var ungdomar helt enkelt som uppehåller sig där. Och det var inget som pekade ut just ensamkommande.
Carina Börjesdotter, samordnare för det brottsförebyggande rådet inom Uppsala kommun, säger också att det inte finns något som talar för att gruppen ensamkommande skulle vara mer brottsbenägen än genomsnittet.
– När vi i våras gjorde en kontroll kunde vi se att ensamkommande ungdomar som är placerade av Uppsala kommun inte är överrepresenterade i brottsligheten. Och det finns inget som talar för att ensamkommande som hör till andra kommuner skulle vara det heller, säger hon.
Det har också förekommit uppgifter om att gatubarn från andra länder, som hamnat i drogberoende, befinner sig här och står för en stor del av brottsligheten. Polisens bild är dock att de ungdomar som inte är svenska medborgare och som förekommer som misstänkta i brottsutredningarna också är asylsökande.
Polisen säger att de flesta i gruppen ensamkommande sköter sig och jobbar hårt för att klara skola och komma in i samhället. Men det finns en liten grupp som står för en stor andel av brottsligheten.
– Vi kan inte sticka under stolen med att den den här gruppen orsakat många brott hos oss. En person kan ligga bakom 10–15 ärenden. Och då kan utredningen inte redovisas till åklagare förrän alla brotten är utredda. Vi håller på och tittar på om man kan delredovisa en del ärenden för att få ett avslut, säger Peter Heldestad, polis som leder utredningarna av ungdomsbrott.
De brottstyper som är vanligast är stöldbrott, våldsbrott och narkotikabrott.