Den slutsatsen drar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och Uppsala universitet i en ny studie.
Under två veckor mätte forskarna temperaturen i och tog prover från vattnet i en frusen fjällsjö i norra Jämtland. Den första veckan var isen snötäckt, den andra hade snön skottats bort.
Forskarnas hypotes var att ett ökat ljusinsläpp genom isen när snön var borta skulle sätta fart på alger, som med sitt klorofyll och fotosyntesen skulle öka syrehalten i vattnet, vilket i sin tur skulle stimulera bakterier som bryter ner metan.
Så blev det inte. Visserligen steg mängden klorofyll i vattnet i proportion till hur mycket ljusgenomsläppet ökade, men det ledde inte till ökad nedbrytning av metan. Tvärtom ökade mängden metan och minskade mängden metannedbrytande bakterier, så kallade metanotrofer, i vattnet.
– Vi vet ännu inte exakt vad detta beror på. Vår nya hypotes är att algerna som aktiveras av ljusinsläppet även producerar och utsöndrar vissa ämnen som gynnar andra baklerier än metanotroferna. Detta stöds också av att vi kunde se en ökning av sådana bakterier, säger forskaren Sari Peura vid SLU i Uppsala, som ledde studien.
Forskarna planerar nu att under betydligt längre tid än bara två veckor närmare studera mekanismerna för hur en minskning av snötäcket på frusna sjöar kan öka metanhalten i vattnet och i sin tur leda till att utsläppen av den kraftfulla växthusgasen till atmosf'ären ökar när isen smälter.
Studien är publicerad i tidskriften mSphere och kan läsas här.