Hela lokalen vibrerar. Julia Hildebrand, Waira Sundeqvist Norman och Maya Echazu Holfve stampar kraftfullt i marken. Ljudet från bjällrorna på skorna skakar om scengolvet, hattarna lyfts av och de viftar synkat med dem i luften. Applåder bryter ut.
– Bravo, ropar dansledaren Moises Santoyo Leon.
Förberedelserna på kulturföreningen Bolivia Chasqui i Uppsala pågår för fullt. I år arrangerar de Caporalesfestivalen, Europas största festival för den bolivianska folkdansen. Det är första gången Uppsala är värdstad och dessutom är det 20-årsjubileum för festivalen. Moises Santoyo Leon, medarrangör, har höga förväntningar.
– Jättehöga faktiskt. Vi har fått bra repsons från de andra föreningarna och de är väldigt taggade på att komma hit.
Drygt 250 dansare väntas delta i helgen, majoriteten av dem från föreningar i Sverige. Uppsalaföreningen Bolivia Chasqui ställer upp med ett mixlag och ett parlag. Daniel Arancibia Holm, 18 år, och Monserrat Flores, 15 år, ska tävla i par. De har repat intensivt i ett halvår.
– Jag tror det kommer gå bra i helgen. Vi har fått hjälp med att finslipa numret, säger Daniel Arancibia Holm.
Liksom parlaget består mixaget består av tre unga talanger: Julia Hildebrand, 12 år, Waira Sundeqvist Norman, 7 år (snart 8 år) och Maya Echazu Holfve, 13 år. De ska inte tävla, men däremot ha uppvisning. Alla tre har dansat andra bolivianska folkdanser tidigare men gillar Caporales kraftfullhet.
– Det är mycket stampigare och stegen är mycket roligare, säger Waira Sundeqvist Norman.
– Jag får väldigt mycket energi av musiken och det är roligt att kombinera hopp, snurrsteg och sparkar, säger Julia Hildebrand.
Kläderna spelar en stor roll i caporales. De mest signifikativa detaljerna – som bjällrorna på skorna, hattarna och de puffade ärmarna – är symboliska och ska utstråla makt. Caporal betyder förman, den man som fick slavar att arbeta i gruvorna när spanjorerna erövrade Sydamerika.
– I caporales tar man fram mycket energi och försöker vända på det – man hånar förmannen genom de stora puffarna och bjällrorna på skorna. Liksom: ”Jag är stor och stark, här kommer jag”, förklarar Moises Santoyo Leon.
Till en början var det bara män som fick ha bjällror och hatt, men nu är det mer jämställt. Tjejer som dansar ”som killar” kallas för machas.
– Det är en relativt ny genre där tjejerna får vara akrobatiska. Så de har integrerats mer i dansen, säger Moises Santoyo Leon.