I synnerhet bland yngre kvinnliga kortsovare ligger bukomfånget ofta över gränsen för när risken för hjärt-kärlsjukdomar skjuter i höjden.
Det framgår av en studie bland nära 6 500 kvinnor i Uppsala, som publiceras på nätet i facktidskriften Sleep Medicine.
– Våra resultat ger ytterligare stöd för att otillräcklig sömn kan bidra till den medicinskt skadliga bukfetman. Men mer forskning behövs innan vi säkert vet om det rör sig om ett orsakssamband, säger forskaren Jenny Theorell-Haglöw vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
Den omfattande enkät som alla kvinnorna i studien har besvarat innehöll frågor om bland deras längd, vikt och midjeomfång, sovvanor och olika hälsoproblem.
– Ju kortare sovtid kvinnorna uppgav att de hade, desto större var deras bukomfång. Detta samband mellan kort sovtid och bukfetma var starkast för kvinnor som var yngre än 50 år, säger Jenny Theorell-Haglöw.
För de extrema kortsovare, som brukade sova högst fem timmar varje natt, var midjeomfånget i genomsnitt 89,2 centimeter, drygt sex centimeter mer än för kvinnor med sju till åtta timmars sömn.
– Det innebär att en stor andel av kortsovarna låg över den vedertagna gränsen för medicinsk riskabel bukfetma, som för kvinnor är ett bukomfång på mer än 88 centimeter. När midjevidden är så stor börjar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar stiga kraftigt, säger Jenny Theorell-Haglöw.
Att bukfetma var så vanlig bland kortsovarna kan delvis förklaras av att de i jämförelse med kvinnor med normal sovtid – men i likhet med extrema långsovare som sov längre än 10 timmar per dygn – var mindre fysiskt aktiva och oftare hade någon kroppslig sjukdom.
– Dock kvarstod ett tydligt samband mellan kort sovtid och ökad risk för bukfetma även efter att vi i våra statistiska beräkningar har tagit hänsyn till sådana riskfaktorer, säger Jenny Theorell-Haglöw.
Men finns det någon rimlig biologisk förklaring till varför kort sovtid skulle ha ett samband med bukfetma?
– Det finns flera tänkbara förklaringar. En är att kort sovtid rubbar produktionen av kortisol och tillväxthormon på ett sätt som kan bidra till ökad fettinlagring i buken. Kort sovtid innebär också mer vaken tid med möjlighet att äta, säger Jenny Theorell-Haglöw.
Även om många frågor återstår att besvara kring sambandet mellan kort sovtid och bukfetma anser forskarna att det finns skäl att inom vården försöka identifiera kortsovare, i synnerhet bland unga vuxna och yngre medelålders kvinnor.
– Att hitta kortsovare, speciellt bland yngre kvinnor, ger möjlighet att modifiera en tänkbar faktor för utveckling av bukfetma och på så vis minska ytterligare sjukdomsrisk, säger Jenny Theorell-Halglöw.