– Uppsala ligger bra till eftersom vi har en befolkning som är positiv till organdonation. Vi har också väl utarbetade rutiner hos sjuksköterskor och läkare. Vårt donationsråd kan undvika att möjliga organdonatorer missas. Det innebär att vi hittar de patienter där det är möjligt med en organdonation, säger Helene Malm, chef på transplantationssektionen, Akademiska sjukhuset.
Akademiska sjukhuset har transplanterat över 3 000 njurpatienter sedan 1960-talet. Förra året transplanterades 112 njurar i Uppsala-Örebro sjukvårdsområde. Av dessa kom 80 organ från avlidna patienter som legat i respirator med svåra hjärnskador och som dödförklarats trots bibehållen andning.
32 organ kom från personer som avstått en njure. Sverige hör till de länder som skrivit under en FN-deklaration som förbjuder handel med organ, en levande donator får därför inga pengar men ersätts för alla kostnader i samband med donationen.
Väntetiden för ett nytt organ är 12-14 månader på Akademiska sjukhuset, som förra året utförde totalt 120 olika transplantationer, merparten av njure men även bukspottskörtel.
Vilka problem kan uppstå när en frisk person donerar sin njure?
– Komplikationer är mycket ovanligt. Vi utreder alla noga och endast fullt friska kan komma ifråga. Det är exempelvis mindre risk med en sådan här operation än en blindtarmsinflammation. På längre sikt kan man säga att man klarar sig bra med en njure. Men plötslig sjukdom eller olycksfall kan förändra situationen, säger Helene Malm.
Förra året blev 185 avlidna personer organdonatorer i Sverige. Det är den högsta siffran som hittills noterats, enligt Socialstyrelsen. De 185 personerna bidrog till 649 transplantationer av nya organ och vävnader. Men även om antalet donatorer ökar finns ett fortsatt stort behov av organ. Årligen dör ett 30-tal personer i väntan på en donator.
Det finns tre sätt att meddela sin inställning till organ- och vävnadsdonation. Antingen kan man informera sina närstående genom att berätta eller skriva ned hur man vill ha det. Man kan också fylla i ett donationskort som finns att hämta på apotek eller vårdcentraler. Eller så kan man anmäla sig till Socialstyrelsens donationsregister. Hittills har 16 procent av befolkningen registrerat sin vilja i donationsregistret. Det är det säkraste sättet att efter döden få sin tidigare vilja respekterad eftersom donationskort kan komma bort och meddelanden till närstående kan missuppfattas.