På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är korridorerna semestertomma, men Mehdi Rezaei och hans handledare Anna Wallenbeck arbetar för fullt. De forskar på nya metoder för ekologisk kycklinguppfödning.
– Utmaningen är att kunna producera ekologisk kyckling som motsvarar efterfrågan. Ekologisk kyckling växer långsammare. Vi måste hitta sätt att öka uppfödningen utan att kycklingarna får benhälsoproblem, berättar Mehdi Rezaei, som doktorerade på fågelnutrition i Iran förra året.
Till Sverige flyttade han strax därefter, då hans fru fått en tjänst vid Mälardalens högskola. När han skrev in sig på Arbetsförmedlingen fick Mehdi Rezaei höra talas om Korta vägen – ett program för nyanlända invandrare med akademisk examen som ska att öka möjligheterna att få jobb inom sitt kompetensområde. Deltagarna får undervisning i yrkessvenska, karriärcoachning och praktik. För Mehdi Rezaei fanns en ledig plats på institutionen för husdjursgenetik som skulle kunna vara skräddarsydd åt honom.
– Det var ett lyckokast. Vår främsta fågelnutritionsexpert är barnledig, så Mehdis speciella expertis var precis vad vi behövde, berättar Anna Wallenbeck.
Både Mehdi Rezaei och Anna Wallenbeck ser Korta vägen som ett bra utbyte. Mot att Mehdi Rezaei bidrar till forskningsprojektet med sin expertis får han kännedom om hur den svenska akademin fungerar.
– Forskning handlar mycket om administration och att söka pengar. Det gäller att vara "street smart", säger Anna Wallenbeck.
Mehdi Rezaeis praktik tar slut i augusti. Då vill han fortsätta forska, gärna här på SLU. Han planerar att publicera en akademisk artikel innan praktikperioden är slut, eftersom det ökar anställningsmöjligheterna.
– I genomsnitt tar det 5- 7 år att få jobb för den som precis har kommit till Sverige. Men via Korta vägen brukar 75 procent ha anställning efter praktiken, säger Mehdi Rezaei.
Största skillanden mellan iransk och svensk forskning är enligt Mehdi Rezaei tillgången på material. På grund av handelssanktioner är den betydligt sämre i Iran. Också synen på uppfödningsmetoder är på flera sätt annorlunda. Men själva biologin är förstås densamma, likaså många av de dataprogram som universiteten använder.
– Det är berikande att utbyta erfarenheter. Vi delar passionen för forskning så det är toppen att ha någon att diskutera nördiga ämnen med, säger Anna Wallenbeck.