– Problemet är att träffa svenskar för att kunna träna språket bättre. Svenskar är lite osociala, säger Moussa Chalboub, 29-årig ekonom från Syrien, som går kursen "Korta vägen" i Uppsala.
Han bor egentligen i Hallunda, utanför Stockholm, men tar tåget varje dag till Uppsala.
Hans berättelse är på många sätt typisk. Han bodde i Damaskus där han arbetade för ett libyskt oljebolag. Som så många andra flydde han undan kriget och hamnade först i Libanon. Därifrån tog han sig så småningom vidare genom Turkiet till Grekland landvägen, och hamnade först i Thessaloniki och sedan Aten. Via Schweiz kom han till Sverige i december 2013 och fick permanent uppehållstillstånd efter tio månader.
Nu har han via Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag hamnat i kursen "Korta vägen". Målgruppen är dem som sedan tidigare har en akademisk examen. Under tre månader får man en introduktion till svensk arbetsmarknad, stöd för att skriva en CV och ytterligare svenskundervisning. Därefter följer tre månaders praktik.
– Kombinationen att läsa svenska och sen komma ut på en arbetsplats och in i ett socialt sammanhang är viktigt att få träffa svenskar och försöka använda och tillämpa det svenska språket, säger Jan-Eric Nyström, biträdande marknadschef på Arbetsförmedlingen i norra Mälardalen.
Har man utländsk utbildning behöver den också valideras enligt svensk standard. Det sköts av Universitets- och högskolerådet, UHR, utom för legitimationsyrken där Socialstyrelsen legitimerar utländska läkare och sjuksköterskor, bland annat.
Det kan vara ett bekymmer att man inte har sina betyg med sig när man flytt. Men, enligt Anders Petersson, avdelningschef på UHR, går det ofta att få fram examensbevis, även från krigets Syrien.
För Moussa Chalboub är första prioriteten att få ett jobb. Sen kan han tänka sig att studera vidare och ta en mastersexamen i ekonomi.
– Jag har familj kvar i Syrien. Min mamma, pappa och två systrar. Jag vill kunna skicka hem pengar så att de också kan fly, säger han.
Själva utbildningen är upphandlad och bedrivs av företaget Academicum enligt en löpandebandsprincip. Var tredje månad, när en grupp ger sig ut på praktik, börjar man en ny kurs för nästa gäng.
De utvärderingar som Academicum själv gjort visar på goda resultat. Tre månader efter kursen har ungefär en tredjedel jobb, en tredjedel studerar och resten är spridda, där några får barn, några reser tillbaka till sina hemländer och ungefär 5 procent är arbetslösa.
Tittar man på hela gruppen i etableringsuppdraget, det vill säga flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd är andelen arbetslösa något högre. Men här finns också en grupp som helt saknar utbildning när de kommer till Sverige. Av de flyktingar som var inskrivna i etableringsuppdraget i Uppsala län i augusti 2015 saknade 47 procent gymnasieutbildning. Och här krävs helt andra insatser.
– Man måste ta tjuren vid hornen. Den största knuten är att öka antalet i utbildningsväsendet. Gör man det kommer det här med jobb att lösa sig utan problem. På grund av pensionsavgångarna har vi ett behov av invandring, säger Anders Åkerström, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen.
På sikt borde utsikterna att få jobb som alltså vara goda. Och många hävdar att invandringen är helt nödvändig för att hålla den svenska ekonomin på fötter. Enligt en FN-rapport behöver Europa fram till 2025 öka invandringen eller nativiteten 7–8 gånger för att behålla nivån på arbetskraften när befolkningen blir äldre.