Kornelia Pettersson föddes för tidigt efter en problematisk förlossning, med en cp-skada som följd. I dag är hon en glad 13-åring som älskar hästar, men är på flera sätt påverkad i sin vardag. Utöver sin cp-skada har hon epilepsi, astma och en hjärnsynskada. "Bråkiga ben", spasticitet, gör att hon har svårt att gå.
Tillsammans med mamma Kristin och pappa Robert har hon åkt hela vägen från Ronneby i Blekinge till Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala. Verksamheten, som grundades 1962, är rikskänd. Hit kommer barn från hela landet för att få hjälp att leva ett aktivt liv.
Verksamheten specialiserar sig bland annat på barn med hjärnskador och tar ofta emot bara en patient i taget. Under en intensiv period – två veckor i Kornelias fall – får familjen träffa allt från arbetsterapeuter till speciallärare.
– Det är fantastiskt, ett otroligt komplement till vår hemmahabilitering. Här får vi hjälp med både nya hjälpmedel, medicinering, träning och utredningar, säger mamma Kristin Pettersson.
Men Kornelias familj är den sista som vistas i lokalerna. Sista mars stängs nämligen dörrarna på Kungsgärdet, och Folke Bernadotte flyttar in på Akademiska barnsjukhuset.
Syftet är att effektivisera arbetet genom att slå ihop flera olika specialistteam, förklarar barnsjukhusets chef Klas Ekström. Rehabilitering, kommunikation och neuropedagogik ska nu samlas under namnet Folke Bernadotte neurorehabiliteringsteam.
Enligt Klas Ekström kommer man nu kunna erbjuda kurator till alla patienter, vilket inte finns på Kungsgärdet. Och så ska större fokus ligga på att erbjuda rehabilitering än på utredning. Det menar han har varit en önskemål från andra regioner, efter att "deras" barn varit på utredning i Uppsala.
– Folke Bernadotte har varit duktiga på att beskriva barnens bekymmer och föreslå åtgärder. Det har varit svårt för hemregionerna att möta de åtgärdsförslagen.
Men anledningen stavas också sparkrav:
– Region Uppsala har alltid krav på att antingen skapa större intäkter eller minska kostnader. I dag betalar vi för cirka 50 kvadratmeter yta per anställd på Folke Bernadotte, det är en oerhört hög kostnad.
De nya lokalerna blir avsevärt trängre. Och man kan inte bortse från lokalernas betydelse för Folke Bernadottes verksamhet, säger Kristin Pettersson. Nu vet de inte om de kommer att fortsätta åka till Uppsala med Kornelia, eftersom de är osäkra på om alla hennes hjälpmedel – rullstolen, rullatorn och ståstolen – kommer att få plats.
– Det är bedrövligt att de drar ner på en redan utsatt grupp och en verksamhet som är känd i hela Sverige, säger Kristin Pettersson.
Arbetsterapeuten Annette Sondell och specialpedagogen Ann Butler Nordkvist har jobbat på Folke Bernadotte i över 30 år, och befarar att den nära kontakten mellan patienter och personalen ska gå förlorad.
Att verksamheten effektiviseras riskerar dessutom att hindra kunskapsutvecklingen, tror Ann Butler Nordkvist.
– Nu blir det så rationellt så jag är rädd att man tappar kunskap, säger hon.
– Det här är ett besparingskrav som slår väldigt hårt mot oss och de här barnen, säger Annette Sondell.
Klas Ekström kan förstå oron.
– Det här är mycket erfarna medarbetare med lång och gedigen erfarenhet, som har jobbat på det här sättet under många år. Men vi ska självklart ta tillvara deras kunnande.