Det kom en strid ström med förbipasserande till Ekillaskolan på förmiddagen och från densamma senare på eftermiddagen. Många gick eller cyklade över Stockholmsvägen vid övergångsstället. En del genade på andra ställen.
Undersökningen genomfördes med en hastighetsradar från NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, som är identisk med den som polisen använder.
Resultatet visade att de flesta körde för fort. Endast 16 av 101 fordon höll laglig hastighet.Polisen hade förmodligen släppt igenom ytterligare 23, som körde upp till 35 kilometer i timmen, för att ha viss säkerhetsmarginal.
Resterande 62 skulle fått fortkörningsböter på allt från 2 000 till 4 000 kronor för den som körde 65 kilometer i timmen.
Den föraren plus fem till hade dessutom fått körkortet omhändertaget av polisen, då praxis är att göra det vid en hastighet på 51 kilometer eller högre på 30-sträckor.
De höga hastigheterna förvånar inte Claes Litsner, chefskonsulent på NTF i Uppsala.
– Många har svårt att hålla 30 kilometer i timmen under långa sträckor. I de flesta fall handlar det inte om några extrema hastigheter, utan mer om att få orkar gå ända ner till 30 kilometer i timmen. Men det finns också de som helt enkelt struntar i hastighetsreglerna, säger Claes Litsner.
Enligt honom är det är först när trafikmiljön förstärker att det finns en fara som fordonsförare reagerar. Det kan i sin tur ske genom gupp, avsmalningar, upphöjningar eller bättre belysning vid vissa övergångsställen.
Noterbart var också att en moped passerade i 45 kilometer i timmen.
– Inte ens en cyklist får köra fortare än 30 kilometer i timmen. Det handlar om möjligheten att hinna stanna före ett uppdykande hinder, säger Claes Litsner.
Hade polisen hållit i hastighetsradarn i stället för Sigtunabygden skulle de förbipasserande fått böta totalt 14 0800 kronor under de 90 minuter som undersökningen pågick.