Mellan 2011 och 2016 gjorde Uppsalabon tio lägenhetsaffärer. Samtliga tio bostadsrätter ligger i Uppsala och de genererade en vinst på mellan 26 000 och 771 000 kronor per affär. Sammantaget uppgick vinsten till cirka 3 miljoner.
Skatteverket reagerade över den stora omsättningen av bostäder. En utredning visade att mannen bara varit folkbokförd i två av bostadsrätterna och i båda fallen hade det rört sig om mindre än tre månader.
Skatteverket hävdade att handeln varit så omfattande att han bedrivit näringsverksamhet, vilket skulle innebära högre skatt än om han sålt objekten som privatperson.
Enligt Uppsalabon hade han köpt bostäderna på privat basis men en rad omständigheter hade tvingat honom att flytta ofta.
En av lägenheterna fick säljas för att den var för liten när han skulle flytta ihop med sin flickvän.
När det gällde en annan bostadsrätt var planen att flytta dit tillsammans med fästmön. Men när lägenheten väl var färdigställd hade han träffat en ny flickvän och det fungerade inte att bo där med henne.
I ett tredje fall hade han tänkt att bo i bostadsrätten med sin bror. Dagen efter köpet fick dock brodern veta att han antagits till en utbildning utomlands och bostaden fick avyttras.
Men Skatteverket vidhöll att Uppsalabon bedrivit affärsrörelse. Myndigheten påpekade att han i vissa fall ägt fler än två lägenheter samtidigt. Dessutom hade flera av bostäderna renoverats för att säljas efter kort tid.
Vidare hade mannens bror agerat på liknande sätt vid köp och försäljning av sex bostadsrätter och två av dessa hade de ägt tillsammans.
Skatteverket framhöll att Uppsalabon suttit i ledningen för fastighetsförvaltande bolag vilket togs som intäkt för att han haft ett professionellt vinstsyfte med handeln.
Myndigheten drog slutsatsen att lägenheterna inte utgjort permanentbostäder för mannen.
Nyligen avgjordes skattefrågan av Kammarrätten. Vittnen intygade i rätten att Uppsalabon verkligen varit bosatt i flera av lägenheterna. Men det godtar domstolen bara i ett av fallen.
Vad gäller de övriga nio bostadsrättsaffärerna ska de beskattas som näringsverksamhet fastställer Kammarrätten. Det medför att mannen krävs på cirka 1,5 miljoner kronor i extra skatt.
Dessutom ska han betala cirka 250 000 kronor i skattetillägg för att ha undanhållit uppgifter om affärerna i sin självdeklaration.