Trafikverket, som ansvarar för järnvägarna, har sedan många år problem med kopparstölder. Tjuvarna kapar åt sig bland annat de kopparkablar som förbinder räls med metallstolpar, vilka skyddsjordar mot farlig spänning.
Antalet tillgrepp i riket kulminerade 2012–2013 då de uppgick till cirka 400 stycken årligen. I fjol hade de sjunkit till ett 70–tal.
– Vi drabbas fortfarande av kopparstölder men de har klingat av, konstaterar Tomas Andersson, nationell samordnare mot kopparstölder vid Trafikverket.
För att hålla gärningsmännen borta arbetar Trafikverket sedan ett tiotal år med att byta ut kopparn mot aluminium. Aluminium har lägre skrotvärde än koppar och är därmed inte lika stöldbegärligt. Enligt Tomas Andersson är den här åtgärden en viktig orsak till att brotten blivit färre.
– Annat som kan ha bidragit till förändringen är ökad inhägnad och mer övervakning av spårområden.
Tomas Andersson tror det kan ta ytterligare 10–20 år för Trafikverket att fullt ut ersätta koppar med aluminium i kablarna.
Han beräknar att fjolårets stölder orsakade reparationskostnader på tiotals miljoner. Andra följder är försenade tåg samt risken att såväl tjuvar som underhållspersonal drabbas av livsfarliga elstötar.
– Om de kablar tas bort som jordar elektriciteten kan skenorna bli strömförande. Personal som arbetar med skenor och som inte vet att de blivit strömförande utsätts för stor fara.
Vilka är det som stjäl kopparkablar?
– I hög grad rör det sig om internationella stöldligor. Större tillgrepp kan omfatta kablar som väger upp till ett ton och då krävs att flera personer är inblandade.
– I första hand har södra och västra Sverige drabbats men även i Stockholm och Uppsala har det förekommit en del stölder. Att många tillgrepp skett i dessa områden beror troligen på att det är lätt att transportera dit folk som kan stjäla och att det även är enkelt att forsla ut stöldgodset därifrån, säger Tomas Andersson.
Trafikverket ingår i ett nätverk mot kopparstölder. Ett problem är oseriösa aktörer som köper stöldgods. Bland det myndigheten efterlyser finns så kallade skrotintyg som skulle göra kopparaffärerna spårbara. Förbud mot kontanthandel vid skrotcentraler är ett annat önskemål.
Tomas Andersson befarar att kopparstölderna kommer att fortsätta länge än.
– Det här är ett samhällsproblem som kommit för att stanna.