Det är socialtjänsten i hemkommunen som ansvarar för behandlingen på olika hvb-hem i slutet av strafftiden. Formen av kontraktsvården styrs efter personens behov och av brottets art.
Sedan 2009 har antalet dömda som fått kontraktsvård minskat med ungefär 35 procent. Bara under 2014 minskade kontraktsvården med 14 procent. Kriminalvården menar att en del av förklaringen är att kommunerna inte vill betala sin del av kontraktsvården. Vissa kommuner anser dessutom att öppenvård, som är billigare, är bättre än den dyra institutionsvården.
I Uppsala känner man dock inte igen sig i den beskrivningen.
– Vi betalar kostnaden för behandlingen under tre, fyra månader i slutet av strafftiden. Det säger vi oftast ja till och det har aldrig förts någon diskussion om att det skulle vara för dyrt. Vi är tvärtom positivt inställda om det finns en genuin motivation hos den dömde, säger Lisa Viksten, enhetschef för narkotikaenheten, Uppsala kommun.
Fred Nyberg, Uppsalaprofessor i beroendeforskning, menar att kontraktsvård kan vara ett bra alternativ förutsatt att behandlingshemmet håller hög kvalitet.
– Det råder skiftande kvalitet på hvb-hemmen och risken är att man kommer till en miljö där man exponeras för droger. Det ställer även krav på hur kontaktsvården ska utformas. Dels har vi det kriminella beteendet dels har vi missbruket och beroendet och till detta adderas den psykiska hälsan som ofta är en stor orsak av klientens svårigheter, säger Fred Nyberg.
En dömd med missbruk kan även tvingas till behandling för sitt drogberoende på anstalt.
Men behandling utanför fängelset, där klienten tränas på att vara ute i samhället, är bättre, menar Alf Andersson, som ansvarar för köpt vård och behandling vid Kriminalvården.
– De flesta intagna har en social problematik och ett drogberoende som gör att de hamnat i kriminalitet, därför behöver de få hjälp med grundproblemet. Behandling ute i frihet är frivillig, vilket ökar chanserna till att vården lyckas, dessutom vistas du tillsammans med andra som också är motiverade, säger han.
Fred Nyberg, som sitter med i kriminalvårdens medicinska kommitté och forskningsråd, menar att det inte går att säga att vården skulle vara bättre eller sämre på anstalt.
– Att vistas inom kriminalvårdens domän har både fördelat och nackdelar. Risken att exponeras för droger är mindre på anstalt, där kontrollen är högre än på hvb-hem. Samtidigt är det stigmatiserande att komma till ett fängelse där själva miljön kan vara skadlig. Risken att återfalla i brott är också högre för de som sitter i fängelse än för de som vårdas på institution, säger han.