Tre målningar stals vid inbrottet på Bror Hjorths hus i Uppsala en vinternatt 2017. De var spårlöst försvunna i nästan fyra år innan de dök upp i en parkerad bil i Gävle. En nu 62-årig man räknade med att han skulle hämta 40 000 euro i sedlar mot överlämnandet av tavlorna, men greps i stället i polisens under cover-insats.
Nu, drygt sju och ett halvt år efter stölden hålls rättegången mot 62-åringen som är ensam åtalad i fallet, där flera andra tidigare varit misstänkta eller häktade. Han misstänks ha försökt förmedla tavlorna mot betalning, men hamnade i stället i polisens fälla. Vem eller vilka som utförde stölden finns inget svar på. 62-åringen är åtalad för grovt häleri men inte för stöld.
De stulna målningarna av Bror Hjorth värderades till fyra miljoner kronor. Först på hösten 2020 kom signaler till polisen om att försäkringsbolaget som betalat ersättning för tavlorna kontaktats av en man som erbjöd sig att skaffa fram dem mot betalning.
Det ledde till att polisen inledde en intensiv under cover-insats med namnet Deer hunter ("Deer" är engelska för hjort). Två polisinfiltratörer höll kontakt med 62-åringen och låtsades vilja betala för tavlorna.
Efter långa förhandlingar kom parterna överens; 40 000 euro i sedlar (motsvarande cirka 450 000 kronor) skulle överlämnas vid Klarabergsviadukten i Stockholm en dag i december 2020. Samtidigt skulle "köparna" få uppgift om en adress i Gävle där tavlorna kunde hämtas.
– Vid Klarabergsviadukten får NN (62-åringen) se kontanterna. Polisens operatör får veta var tavlorna finns och en annan operatör som är i Gävle kan hämta dem, berättade kammaråklagare Eva Wintzell under rättegången.
Tavlorna låg i bagageutrymmet på en olåst parkerad bil. De var i gott skick och kunde så småningom återlämnas till Bror Hjorths hus.
I samma stund som tavlorna lokaliserats slog polisens fälla igen vid Klarabergsviadukten. Från en byggarbetsplats intill störtade flera poliser fram, utklädda till byggnadsarbetare, och grep 62-åringen.
Vid rättegången förnekade mannen bestämt att han begått något brott. 62-åringen uppgav att han erbjöd försäkringsbolaget en chans att återfå tavlorna mot ersättning, och berättade att han tidigare träffat liknande uppgörelser utan några rättsliga följder.
Förhöret med 62-åringen hölls till stora delar bakom stängda dörrar. Tingsrätten bedömde att det annars fanns risk för att hemliga delar av polisens arbetsmetod skulle avslöjas. Under den öppna delen av förhöret pressades mannen av åklagaren om hur han fick kännedom om tavlorna. Enligt 62-åringen blev han kontaktad av en god vän:
– Han hade bekanta som hade de här tavlorna.
– Hade du hört talas om någon konststöld, frågade åklagaren.
– Nej, ingen aning.
– Hur hade din bekant kommit i kontakt med de här personerna?
– Hur skulle jag kunna veta det? Jag ville bara hjälpa till och återbörda tavlorna och få en hittelön, som jag gjort många gånger tidigare.
Enligt 62-åringens försvarare hade mannen ingen som helst kontroll över hanteringen av tavlorna och har därmed inte begått något brott.
– Under alla förhållanden har han utsatts för en otillåten brottsprovokation, summerade advokat Sophia Nottehed.
Åklagaren anser tvärtom att mannen, genom att kräva en lösensumma för tavlorna, gjort sig skyldig till grovt häleri. Enligt åklagaren agerade polisen enligt reglerna för att provocera fram bevis, men förmådde inte mannen att begå brott, vilket är förbjudet.
Tingsrättens dom meddelas senare.