Konsten att välja

I butikshyllorna står rader med otaliga varianter av samma produkt. Kravmärkta cornflakes, cornflakes av fullkorn, cornflakes med eller utan socker. Surdegsbröd, fullkornsbröd, glutenfritt eller vitt bröd. I klädbutiken blir det inte lättare. När du ska köpa nya jeans får du ta ställning till om de ska ha smala, raka eller vida ben, hög eller låg midja, blixtlås eller knappar.

Väl hemma har du fått ett brev med posten som meddelar att du borde välja bland en mängd olika el- eller pensionsbolag för att få ett mer miljöanpassat alternativ eller en tjockare plånbok. Bara tanken kan ge beslutsångest för den som inte vet vad han eller hon vill.
Och just nu är det en massa niondeklassare och snart ska göra sina gymnasieval. I dag finns runt 30 gymnasieskolor i Uppsala län med åtminstone 100 utbildningar. Och ännu flera alternativ finns för den som ska läsa vidare på landets universitet och högskolor.
- Valmöjligheterna i västvärlden har ökat i alla livets områden de senaste åren. Och visst kan ökad valfrihet leda till en positiv utveckling, men det leder inte automatiskt till en större tillfredsställelse. För många alternativ kan skapa orealistiskt höga förväntningar hos oss, säger Barry Schwartz, amerikansk professor i psykologi och social teori vid Swarthmore college samt författare till boken "Valfrihetens tyranni".
Visst är ökad valfrihet även en positiv utveckling, framhåller Barry Schwartz. Brist på valmöjligheter kan leda till en känsla av hjälplöshet. Men för många alternativ kan leda till beslutsångest och handlingsförlamning.
- Du kan känna dig missnöjd över ett bra beslut bara för att det är så lätt att inbilla sig att andra möjligheter skulle vara bättre.

Vi lever i alltså ett samhälle där utvecklingen går mot allt fler valmöjligheter och individualism i utbyte mot avvecklad statlig kontroll.
Valfriheten ses som ett värde med positiv laddning, och valfrihetsargumentet säljer - både politiskt och ekonomiskt, menar Karin Enflo, doktorand i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. Hon skriver just nu på en avhandling om hur valfrihet kan mätas.
- Möjligheten att välja och det unika i individen är något som värderas högt i dagens västerländska samhälle, i motsats till mer kollektivistiska samhällen, där folk uppskattar om någon etablerad person ger ett gott råd, säger Karin Enflo som också är av uppfattningen att valfrihetens effekter är inte enbart positiva.
Undersökningar visar att fler valmöjligheter leder till mer missnöje. Ett val bland många andra leder till jämförelser med de val som man kunde ha gjort - det finns helt enkelt mer att ångra, förklarar Karin Enflo.

Inom forskningen talar man i detta sammanhang om två olika typer av människor, maximeraren och den förnöjsamme. Medan maximeraren alltid strävar efter att nå det bästa, nöjer sig den förnöjsamme med det som är bra nog utan att leta runt bland alla alternativ. För den första typen kan följden av alla valmöjligheter bli förödande.
- Eftersom det finns en massa jämförelser hela tiden att ta ställning till blir maximeraren i högre utsträckning olycklig. Det finns också en kostnad med valfriheten kopplad till den tid och energi som det tar att bestämma sig, som ofta inte står i proportion till det man får ut av sitt val, säger Karin Enflo.
Mentorn och föreläsaren Åsa Meland menar att en viktig anledning till att så många känner stress är att vi väljer till saker utan att välja bort något annat. I sin bok "Våga välja" berättar hon hur man kan förbättra sin tillvaro genom förändringar i många små steg, efter den så kallade japanska kaizenmetoden.
-Vi måste lära oss att stanna upp och fundera över vad vi verkligen vill göra, säger Åsa Meland och påpekar att vi inte måste ta ställning i alla val som erbjuds.

Ebba Elwin, psykolog och kognitionsforskare vid Uppsala universitet är inne så samma linje.
- Det är svårt att hålla all den information som är viktig aktuell och samtidigt anstränga sig att hålla reda på många olika aspekter samtidigt. Ännu jobbigare blir det när man inser att man behöver skaffa mer information för att ens kunna välja, säger hon.
Därför är det inte konstigt att det för många är lättare att tänka ut vad man ska äta till middag än att bestämma sig för vilket jobberbjudande man ska ta eller vilken utbildning man söka.

Ett alternativ som kan få en väldigt positivt effekt är inte heller ett solklart val. De flesta av oss tar hellre en liten risk framför en stor, inte minst om det finns ett alternativ som man vet fungerar. Och för många olika alternativ kan göra att man helt skjuter upp ett beslut, om det går.
- Människor kan överhuvudtaget inte ta ställning till mer än ett mindre antal alternativ i taget. Då vi måste förenkla beslutet genom att bara ta vissa alternativ i beaktande, säger Ebba Elwin.

Konsten att välja

Elever runt om i Uppsala har just nu samma tanke: Vilken av alla dessa utbildningar ska jag söka? De är knappast ensamma om att väga allt fler valmöjligheter mot varandra.