”Ååå tjejer
ååå tjejer
Vi måste höja våra röster
för att höras
Ååå tjejer”
Så lät det 1971, på kvinnokampsalbumet ”Sånger om kvinnor”. Medverkande var bland annat medlemmar i den feministiska organisationen Grupp 8. Ett och annat har hänt sedan dess. De flesta är nog överens om att kvinnor har större samhällsinflytande i dag än för 44 år sedan. Men fortfarande finns många sammanhang där män hörs mer och tas på större allvar. Sociala normer och strukturer är kanske den viktigaste förklaringen. Logonomen och sångpedagogen Britta Röjås menar dock att det till viss del också kan bero på att kvinnors stämband är kortare.
– Människan föredrar att lystra till mörka toner. Ju längre stämband, desto mörkare toner kan man ta. Så män har generellt bättre fysiologiska förutsättningar.
Därmed inte sagt att kvinnor är dömda till att inte bli hörda. Som logonom- röstfriskvårdare, till skillnad från logopeden som är röstsjukvårdare- hjälper Britta Röjås människor att använda sina röstresurser på bästa möjliga sätt. Vid sidan av arbetet som sångpedagog på GUC tar hon emot privatelever som vill utveckla sitt röstanvändande. I höstas höll hon en föreläsning på Studiefrämjandet om hur kvinnor använder sina röster.
– Min ingång var att vi kan påverka hur vi använder rösten och göra den lättare att lyssna på.
Till skillnad från den gamla proggdängan menar Britta Röjås att det inte räcker att prata högre. Det är ett vanligt men ofta ineffektivt sätt för kvinnor att försöka göra sig hörda att höja tonläget och skärpa klangen.
– De flesta lyssnar hellre på röster som låter som att de kommer inifrån kroppen. Brösttoner ger ett mer bestämt intryck.
Britta Röjås förtydligar att kvinnor inte måste låta som män för att bli hörda. Det handlar om att hitta sin egen grundton och lära sig bra andningstekniker. Människor har olika fysiologiska förutsättningar, när det gäller röstorganen såväl som övriga kroppen. Men på samma sätt som vanlig kondition kan övas upp kan alla få bättre röstkondis, menar Britta Röjås.
Som exempel på en kvinna som använder sin röst på ett sätt som får och folk att lyssna och ta henne på allvar nämner hon den framlidna skådespelaren Margareta Krook.
– Hennes röstanvändning var fantastisk. Hon hade gått den gamla skolan och lärt sig artikulera och använda hela sitt röstomfång. Bland dagens skådespelare är det lite si och så med den saken.
Den som söker upp Britta Röjås för att lära sig använda rösten bättre får först göra en inspelning där hen läser en text. Tillsammans lyssnar de efter röstkvalitet, tonlägen, klang och artikulation. Därefter börjar de jobba med övningar där eleven får glida upp och ned på tonen för att hitta ett bekvämt läge.
– Det ska kännas i bröstkorgen. Varje röst är unik, ingen låter exakt som någon annan. Samtidigt har rösten åtskilliga variationsmöjligheter. Vi kan förändra klangen på en mängd olika sätt.
Britta Röjås skiftar smidigt från den låga grundton hon normalt sett använder till en ljusare och gällare när hon härmar en förälder eller lärare som säger åt ett barn att sluta uppföra sig illa. Det låter som något jag hörde åtskilliga gånger under min uppväxt, och mest skapade irritation eller rentav trots. Därefter ger hon prov på en knarrande uppmaning till en skolklass att vara tyst, som spontant inte känns särskilt trovärdig.
– När jag kommer in i ett stökigt klassrum där jag vet att jag inte kan överrösta sorlet står jag bara still och väntar tills eleverna tystnar, säger Britta Röjås.
Hon påpekar att det långt ifrån bara är rösten vi kommunicerar med. När det gäller kroppsspråket är inte kvinnor mer begränsade än män. Men att bli säkrare i rösten kan stärka självkänslan och göra det lättare att ta plats. Rösten är på många sätt ett kraftfullt instrument.
– Det är ganska vanligt att plötsligt börja gråta när man sjunger. Rösten tangerar något som sätter i gång starka känslor. Skrämmande enligt många, men jag tycker det är fantastiskt.
Röstanvändande kan ha en terapeutisk verkan, menar Britta Röjås. I Kina och Indien finns uråldriga traditioner av tonhealing, som bygger på att vissa frekvenser vibrerar på ett sätt som resonerar med inre organ.
– Det är egentligen inte konstigt alls. Vi består till större delen av vatten så det är logiskt att vibrationer påverkar oss.
För Britta Röjås är det ofrånkomligt att komma in på psykologiska aspekter när man pratar om röstanvändande. Rösten speglar hur vi mår. Många upptäcker att de blir tryggare i att prata inför folk när de hittar ett nytt tonläge. Genom att ta makten över sin röst går det att påverka hur man upplevs både av andra och sig själv. Eftersom kvinnor generellt har en ljusare grundton kan vi vinna extra mycket på att bli medvetna om hur vi pratar. Vi ska inte låta de kortare stämbanden bli ett hinder, menar Britta Röjås.
– I slutändan handlar det om vad jag väljer att tro. Tror jag att jag är värd att bli lyssnad på går det igen i mitt röstanvändande.