Konspirationsteorier av alla slag har ett gemensamt. De spricker så fort man börjar granska dem. När det gäller ”vänsterkonspirationen” i medierna så är mitt intryck att mycket som genom åren påståtts vara resultatet av konspiratiorisk illvilja ofta förklaras mycket bättre av något så banalt som dålig journalistisk - slarv, dåliga förkunskaper och annat som alla kan göra sig skyldiga till.
I måndags vände Aftonbladets kultursida (!) upp och ned på vänsterkonspirationen. Den verkliga konspirationen finns på andra sidan, heter det i en jätteartikel som skrivits av ... ja av vem eller vilka då? Den är nämligen anonym och undertecknad Den allierade journalisten, en gruppblogg och ”anonymt nätverk”. Skribenterna sägs inte våga sätta ut sina namn av rädsla för repressalier.
Den som varit med ett tag kommer lätt att tänka på ”Motståndsrörelsen mot en borgerlig regering”, som förekom för ett antal val sedan. En samling kändisar satte faktiskt ut sina namn i annonser för Socialdemokraterna i alla stora tidningar – men språkbruket gav intrycket att avsändarna i verkligheten låg och tryckte under golvet i en fäbodsstuga i Härjedalen medan fienden finkammade skogarna runt omkring. Komiken var stor och helt omedveten.
Det är lika pinsamt nu. Vi får veta att tidningarnas bildval och rubriker är partiska. Mona Sahlin skyms av text på en bild i DN. Lars Ohly är inte med på alla bilder av de rödgröna. Alliansledarna ser mycket mer seriösa ut. Opinionsmätningar publiceras på första sidan – uppenbart orättvist, eftersom flera av dem visat ledning för Alliansen (sådana mätningar publiceras för övrigt också i Aftonbladet, men det hör förstås inte hit).
DN har refererat statsvetare som påpekat konstitutionella tveksamheter med förslaget till folkomröstning om Förbifart Stockholm. Konspiration! Och detsamma måste väl då kunna sägas om UNT:s reportage om oklarheter kring Arenabygget (fast det ”drabbade” förstås Alliansen).
Kan man inte skilja normalt nyhetsarbete från slemma konspirationer så har man nog skäl att vara anonym.