Konserthus bör rymma mer än musik

Ett konserthus som byggs i dag bör rymma mellan 1 500 och 2 000 besökare. Det anser proffessor Bengt Sahlberg, som följt etableringen av konserthus i landet. Konsertsalen i Musikens hus i Uppsala ska enligt planerna rymma drygt 1 100 besökare.

En modell av Musikens hus visades på måndagen.

En modell av Musikens hus visades på måndagen.

Foto: Rolf Hamilton

Uppsala2004-02-03 00:00
Bengt Sahlberg, professor vid turistforskningsinstitutet Etour i Östersund, har följt etableringen av konserthallar i landet. Han konstaterar att de måste erbjuda mycket mer än bara musik. Akustiken är krav nummer ett. Först därefter kommer arkitekturen. Bland musiker sprider sig snabbt ryktet om ljudets verkan i nybyggda salonger och de väljer ut sina favoriter. Bengt Sahlberg tar konserthuset i Sidney som exempel.
— De hade väldiga problem med akustiken. Det kan tyckas självklart men det är det inte. Konserthuset i Stockholm hade också problem i många år. De fick sätta upp glasskivor i taket.

Aulan lagom
Vid sidan om arkitektur, atmosfär och akustik följer kärnfrågan hur många besökare salen rymmer. Universitetsaulan i Uppsala har en kapacitet på knappt 1 800.
— Så pass stor bör en konserthall vara. Mellan 1 500 och 2 000 är lagom, säger Bengt Sahlberg.
Norrköpings 122 000 invånare fick sitt konserthus, de Geerhallen, för tio år sedan. I Gävle stod ett något mindre klart 1998. I Linköping byggs en arena med plats för 10 000 besökare. Deras befintliga konsertsal rymmer 1 200. I Örebro är byggandet i gång och i Luleå sätts spaden i marken nästa år.
— Det finns en stor risk för överetablering. Man får utgå ifrån att man aldrig tjänar in bygget, säger Bengt Sahlberg.

Biljettintäkter räcker inte
Han vet ingen konserthall i Sverige som tjänar in sina egna omkostnader genom biljettintäkter. Kontinuerliga subventioner och bidrag är nödvändiga för att hålla företagen levande.
— Det finns vinstmaskiner i London som kör musikaler och sopar in enorma belopp. Till och med Globen som är en multiarena har problem att få ihop det ekonomiskt.
Att spela klassisk musik och operor - bara - det är omöjligt ekonomiskt. Det är musikaler som drar in pengar enligt Bengt Sahlberg.
— I en stad som Uppsala där befolkningen inte är så stor går det inte att dra folk varje kväll enbart genom musik. Man måste satsa på en multianvändning, alltså en kombinerad lokal som också kan utnyttjas vid kongresser, konferenser, inte minst internationella, säger Bengt Sahlberg.

Mer än kassakor
Han lyfter fram konserthallarna i Malmö och Norrköping som bägge har haft stora ekonomiska problem. Men att kalla dem misslyckande är fel. Konserthallarna har betytt oerhört mycket för städerna. Enligt Bengt Sahlberg har de till och med varit nödvändiga i samhällskonkurrensen. Han menar att familjer med kulturella intresse tittar på sådant när de ska besöka en stad som turister och framför allt när de ska bosätta sig någonstans.
Konserthallar är inga mjölkkossor summerar Bengt Sahlberg.
— De är samhällsekonomiskt viktiga snarare än företagsekonomiskt. Se på Operan och Dramaten. Vad vore Stockholm utan dem?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om