Konsekvenserna blir stora för läkarna
Den nya arbetstidslagen får stora konsekvenser för läkarnas arbetsvillkor. Knäckfrågan lyder: Hur ska läkarnas beredskap sys ihop med en sammanhängande dygnsvila på elva timmar?
I det här läget ställer den nya lagen till med ett tolkningsbekymmer.
Varje gång bakjouren konsulteras ska dygnsvilan förlängas med ytterligare elva timmar.
Det innebär att läkaren nästa morgon inte finns på sin mottagning för att emot patienter.
Vid Sveriges kommuner och landsting har man en annan uppfattning: Varje gång en läkare i beredskap konsulteras ska dygnsvilan inte förlängas med ytterligare 11 timmar utan endast med den tid som den konsulterande läkaren arbetade under sin beredskap.
- Det här är en besvärlig fråga. Ska vi ha samma verksamhet på sjukhuset även i fortsättning krävs fler läkare. Jag tror vi står inför stora förändringar, säger Anna Rask-Andersen, vice ordförande i Upplands allmänna läkarförening.
Verksamhetscheferna vid Akademiska sjukhuset har informerats om villkoren i den nya arbetstidslagen som träder i kraft första januari nästa år.
För närvarande pågår ett arbete med att se över vilka konsekvenserna lagen får ute i de olika verksamheterna. Senare ska fack och arbetsgivare träffas för att diskutera hur den nya lagen ska sjösättas i vården.
- På Läkarförbundet har vi pratat mycket om den nya arbetstidslagen. Åsikterna är många, men vi ska komma ihåg att den nya lagen är en skyddslag. Syftet är att värna hälsan om de anställda, säger Anna Rask-Andersen.
- Har man inte sovit ordentligt finns risken att man inte gör ett gott jobb. Vissa klarar av lite sömn, men en hel del äldre kolleger orkar inte gå jour av hälsoskäl.
Hon tror att lösningen kan vara att den som haft beredskap får en så kallad administrativ dag efter en beredskapsnatt. - Om det har varit störningar finns möjligheten att skjuta upp det arbetet till senare. Det blir större störningar i sjukvården om inplanerade mottagningsbesök eller operationer måste ställas in och patienter skickas hem, säger Anna Rask-Andersen.
Även sjuksköterskor och undersköterskor påverkas av den nya lagen. Möjligheten att lägga egna arbetstidsscheman kommer att försvåras påtagligt.
Lena Ekfjord arbetar som sjuksköterska på kirurgen vid Akademiska sjukhuset. Hon är en av dem som under flera år haft möjligheten att snickra ihop sitt eget arbetstidsschema.
Var tionde vecka får de anställda lägga fram förslag på nya scheman som bland annat innehåller ett antal pass som de prioriterar högst.
- Det krävs ett pusslande tillsammans med kolleger, men det brukar gå bra. Midsommarafton och julaftons dag kan var snärjiga att få ihop. Det händer att vi lottar vilka som ska jobba, berättar Lena Ekfjord.
Redan i december satt hon och pusslade med sina arbetspass inför kommande fotbolls-VM. Vissa matcher ville hon helt enkelt inte missa.
Och det gick bra.
- Den enda nackdelen är att schemat måste vara färdigt i god tid.
För att få ut det mesta möjliga av sitt schema krävs god framförhållning. Det gäller att hålla redan på vilka dagar som det är kvällskurser, när festerna äger rum eller mormor fyller år.
Med kravet på en sammanhängande dygnsvila på 11 timmar faller flexibiliteten och därmed mycket av finessen med att lägga ett eget arbetstidsschema.
Den som går dagpass kan för närvarande hoppa in och jobba för en sjuk kollega på kvällen om det visar sig svårt att hitta en vikarie. Den möjligheten försvinner på grund av kravet på dygnsvila.
För den som så önskar blir det inte längre möjligt att gå från ett kvällspass till ett dagpass.
- Vi har hittills fått väldigt lite information om vad som kommer att hända. Men det värsta vore nog delade turer, att arbeta ett kortare morgonpass för att sedan gå tillbaka samma dag och jobba på kvällen, säger Lena Ekfjord.
Fler men kortare arbetspass kan blir verklighet för Lena Ekfjord och hennes kolleger.
- Kortare men fler pass sliter mer, det blir mindre tid för återhämtning, tror Lena Ekfjord.
Så jobbar vi med nyheter