På flera skolor har lärarna flaggat för att bråken på sociala medier tar fokus från lärandet eftersom eleverna är så upptagna med konflikten, berättar Malin Vans Méndez.
När Uppsala Ungdomsjour är ute på högstadieskolorna och gör värderingsövningar har de sedan några år tillbaka fokus på sociala medier.
– Sociala medier är ju en väldigt stor del av ungdomars vardag och eftersom det förekommer mycket hot och kränkningar där valde vi att ta avstamp i det digitala, säger Malin Vans Méndez, teamledare på Ungdomsjouren.
Vad kan det vara för hot och kränkningar?
– Man kan exempelvis kalla varandra för hora eller bög eller skriva "jag ska döda dig din jävla idiot" eller "passa dig efter skolan". Det är kanske inte vad man menar, men det finns såklart de som blir rädda. Det är alltid allvarligt att uttrycka sig på det här sättet.
Hur vanligt är detta?
– Det är svårt att säga. I vissa klasser säger nästan alla att de blivit utsatta, i vissa klasser nästan ingen.
Julia Lindgren som är fältsekreterare märker också i hög grad av konflikterna. Hon har jobbat i Uppsalas skolor sedan i februari och har varit med om att reda ut ett antal fall av bråk på sociala medier.
– På sociala medier skriver man saker även till vänner som man aldrig skulle våga säga. Det skickas också runt mycket bilder. Och eftersom det är vanligt med gruppchatter blir många inblandade i bråken. Ett rykte eller kränkning kan spridas snabbt till väldigt många, säger hon.
Julia Lindgren och Malin Vans Mendez om bråk och hot bland ungdomar i sociala medier.
På flera skolor har lärarna flaggat för att bråken på sociala medier tar fokus från lärandet eftersom eleverna är så upptagna med konflikten, berättar Malin Vans Méndez. I stället för att ägna sig åt undervisning tvingas lärare därför medla i konflikter, trots att dessa startat utanför skolgården.
– Mitt råd till skolorna är att uppmärksamma föräldrarna på detta. Det går inte att lägga i den stackars skolpersonalens knä att reda ut sånt, säger hon.
Julia Lindgren upplever att problemen är som störst på mellanstadiet – eller åtminstone att barn i de åldrarna berättar för vuxna. Malin Vans Méndez tror att det har att göra med just hur benägen man är att involvera vuxenvärlden. I de värderingsövningar hon gör i klasserna svarar betydligt fler sjätteklassare än niondeklassare att de kan tänka sig att prata med en vuxen.
– I åttan och nian har vi tappat dem. Jag skulle säga att ungdomar i den åldern håller tyst om väldigt mycket. Vilket väl på sitt sätt är naturligt eftersom de ska frigöra sig.