Konflikter på jobbet - jobbigt men lösbart
Skitig disk i fikarummet, en stöddig kollega, otydlig ansvarsfördelning och revirtänkande - allt kan bli till en konflikt. Arbetsplatskonflikter kostar både pengar och energi men de flesta går att lösa.
Illustration: Isabelle Bervenius
Foto:
- Konflikter kan vara bra men bara om man löser dem. Det blir ett avstamp till något nytt, en förändring som är utvecklande och som vi kan lära oss av, säger Thomas Jordan, forskare vid Centrum för Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och som specialiserat sig på arbetsplatskonflikter.
I grunden handlar en konflikt om två viljor som krockar på individ-grupp- och organisationsnivå. Den kan handla om en sakfråga (löner, ansvarsfördelning, organisationsförändringar). Eller om relationer (irritation eller ilska över en kollegas beteende).
Stress, neddragningar, dålig kommunikation, skitsnack, konkurrens mellan kolleger, organisationsförändringar, små möjligheter att påverka sitt arbete och dåliga chefer. Det är några orsaker till konflikter på jobbet. Men det finns oändligt många fler.
- Det går egentligen inte att svara på vilka de vanligaste konflikterna består av. En del kallar småtjafs för en konflikt, andra använder ordet när det är riktigt illa, säger Thomas Jordan.
Organisationer i en utveckling, antingen i form av neddragningar eller expansion, är extra utsatta eftersom förändringar ruckar på gamla invanda mönster.
Ett tecken på hur vanligt det är med konflikter på jobbet är den uppsjö av arbetslivskonsulter som specialiserat sig på just konflikter. Förarbetet till den här artikeln resulterade i en uppsjö träffar på nätet över företag som coachar arbetsplatser, både förebyggande och i kris. En lukrativ bransch?
- Många arbetsplatser i kris har behov av att någon utomstående sätter på sig nya glasögon. Men långt färre är ändå beredda att betala för det, trots att det kostar mer i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall. Det är vanligare attt vänta tills problemen är så pass allvarliga att man är tvingad att koppla in en konsult om man ens gör det, säger Thomas Jordan.
Han menar att de flesta konflikter går att lösa. I värsta fall slutar det med att någon omplaceras eller får sluta.
Hur börjar då en konflikt? Paradoxalt nog i människors konflikträdsla. Att man stoppar huvudet i sanden i stället för att lösa problemen. Men också brist på självinsikt, dvs sin oförmåga att se sin egen roll i det hela och skilja sak från person. Det är ingen idé att reda ut vem som har rätt eller fel, precis som i en relation. Det är bättre att vara konstruktiv och fokusera på problemlösning.
Att slippa konflikter kan tyckas väldigt simpelt och är dessutom gratis, påpekar Thomas Jordan.
Humor, prestigelöshet och fikastunder tillsammans stärker gemenskapen. Och en sån enkel sak som att man hälsar på varandra på morgonen och när man går hem.
Fakta: När är det dags att söka hjälp?
När du mår dåligt, har sömnproblem och ditt självförtroende påverkas, då är det dags att söka hjälp.
Företagshälsovården har beteendevetare som arbetar med arbetsplatskonflikter. Personalansvarig, en psykolog eller präst kan också hjälpa till.
När konflikterna pågått länge, berör många och tycks olösliga kan en utomstående organisationskonsult kopplas in, specialiserad på grupprocesser och konflikthantering. Det är upp till chefen att uppmärksamma och reda ut konflikter.
UNT-Fakta:
En tredjedel av svenskarna var inblandade i minst en konflikt med en kollega eller chef under 2006.
13 procent av sjukskrivningarna 2006 berodde på en arbetsplatskonflikt.
9 procent av kvinnors totala sjukskrivning och 9 procent av mäns långtidssjukskrivning skulle kunna undvikas med en bättre konflikthantering.
Källa: Prevent
Fakta: Hantera konflikten
- Identifiera konflikten. Fråga dig själv vad det är som pågår. Tänk på att alla har sin version.
- Tveka inte. Ju tidigare du tar tag i konflikten, desto fortare löser du den.
- Skilj på sak och person. Släpp prestigen och ta inte saker personligt. Att lösa en konflikt beror på hur länge du tjurar. Bjud istället in motparten att hitta konstruktiva lösningar.
- Var tydligt och rak i din kommunikation. Tala om vad du varit med om och som påverkar din syn på saken. Fråga också efter motpartens åsikt och behov.
- Behåll lugnet. Höj inte rösten och bemöt din kollega så som du själv vill bli bemött.
- Håll kontakt med din kollega eller kollegor. Att bryta kontakten leder ofta till att konflikten blir värre. Konfliktlösning handlar om om att mötas med vänlighet och respekt, inte att få folk eniga.
- Ta ansvar för din egen del i konflikten. Och se vad du kan lära dig av den. Se dig inte som ett offer.
- Det räcker inte med vilja om konflikten eskalerar. Då är det chefens ansvar att lösa problemen. I värsta fall måste en utomstående kopplas in, t ex företagshälsovården eller en organisationskonsult specialiserad på arbetsplatser.
Källa: Thomas Jordan, Akutmottagningen, www.suntliv.nu/Arbetsmiljö och hälsa för kommuner och landsting.
Vittnesmål från en arbetsplats
" Jag var ny på jobbet och skulle driva ett eget projekt. Jag började samarbeta med en person som fanns på en annan avdelning. Min chef kallade då in mig till ett möte där han förbjöd allt samröre med den här personen av organisatoriska skäl. Jag kände mig lurad och kunde inte utföra mitt jobb. Chefen var omtalat despotisk, flera hade slutat innan mig för att han var så maktfullkomlig. Men det fanns en lojal klick som höll med honom. Det slutade med att jag blev utfryst, sönderstressad och senare sjukskriven. Jag blev lovad ett annat jobb inom kommunen men där visade det sig att jag inte hade några arbetsuppgifter. Ingen brydde sig. Alla var fega, konflikträdda och särskilt arbetsgivaren visade flathet, trots att jag inte var ensam om att drabbas. Roten till allt är en oklar ansvarsfördelning med personer som skaffat sig makt utan ansvar."
Kommunanställd tjänsteman som senare fick rätt när Arbetsmiljöverket kritiserade enheten och dess chef.
" Jag var ny på jobbet och skulle driva ett eget projekt. Jag började samarbeta med en person som fanns på en annan avdelning. Min chef kallade då in mig till ett möte där han förbjöd allt samröre med den här personen av organisatoriska skäl. Jag kände mig lurad och kunde inte utföra mitt jobb. Chefen var omtalat despotisk, flera hade slutat innan mig för att han var så maktfullkomlig. Men det fanns en lojal klick som höll med honom. Det slutade med att jag blev utfryst, sönderstressad och senare sjukskriven. Jag blev lovad ett annat jobb inom kommunen men där visade det sig att jag inte hade några arbetsuppgifter. Ingen brydde sig. Alla var fega, konflikträdda och särskilt arbetsgivaren visade flathet, trots att jag inte var ensam om att drabbas. Roten till allt är en oklar ansvarsfördelning med personer som skaffat sig makt utan ansvar."
Kommunanställd tjänsteman som senare fick rätt när Arbetsmiljöverket kritiserade enheten och dess chef.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!