Konflikter försämrar den akademiska arbetsmiljön

Men arkeologiska institutionen är inte ensam om att ha denna typ av problem. Sociologiska institutionen, Teologiska institutionen och flera institutioner inom den språkvetenskapliga fakulteten har också genomlidit svåra arbetsmiljökriser där personalen mått mycket dåligt.
Många anser att en förklaring till att just universitetet har sådana personalproblem beror på att den akademiska, intellektuella miljön uppmuntrar till konflikt och strid.

Inte unikt
—Vi är vana att opponera, att slåss om resurser, att vederlägga teorier och det kan hända att det spiller över på det privata planet, säger Ola Kyhlberg, prefekt på Institutionen för arkeologi och antik historia.
—Det är inte unikt för vår institution utan förekommer i hela den akademiska världen, säger Ola Kyhlberg.
Ulla Hjelmqvist vid universitetets personalavdelning har arbetat med arbetsmiljöfrågor på Uppsala universitet sedan 1990. Hon anser att det är svårare att skapa en gemenskap om man måste tävla med sina kollegor om allting.
—I grund och botten är den akademiska miljön bra eftersom man har stor frihet och utvecklingsmöjlighet. Men konkurrensen om tjänster och pengar leder till konflikt. Tyvärr är vi inte så duktiga på att lösa problemen fort på universitetet. Får ett arbetsmiljöproblem ligga till sig några år blir det ännu svårare att bli av med, säger Ulla Hjelmqvist.

Smidigare övergångar
Det har skett framsteg på området på senare tid framför allt sedan man börjat göra riskbedömningar kring administrativa beslut.
—Det är inte ovanligt att man fattar stora och viktiga beslut, om till exempel sammanslagningar av institutioner, utan att fråga personalen om vad de tycker. Men i och med att vi har börjat med dessa riskbedömningar har man lyckats klara stora administrativa övergångar smidigare, säger Ulla Hjelmqvist.
Hon anser att det som bidrar mest till en god arbetsmiljö på en institution är en bra prefekt.
—Det har flera gånger visat sig att får man en chef som är intresserad av arbetsmiljöfrågor blir det nästan alltid bra arbetsmiljö. Och de nya prefekterna brukar vara duktiga på detta, säger Ulla Hjelmqvist.
Inom de medicinska och naturvetenskapliga fakulteterna har man inte haft samma arbetsmiljöproblem som inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska. Det beror enligt Ulla Hjelmqvist på att man där har försökt minska konkurrensen mellan bland andra doktoranderna.

Fungerande organisation
—På Fysikalisk-kemiska institutionen har man en väl fungerande organisation där varje doktorand har en handledare, en biträdande handledare och dessutom deltar i gruppsamtal om hur arbetet fortskrider. Man har lyckats med att skapa en vi-känsla och samarbetet mellan doktoranderna och handledarna är väldigt utvecklat.
Nils-Anders Olander, konsult på Kompetensmäklarna Olander & Morrissey, håller bl a i utbildning av processledare på universitetet. Han anser att återkoppling, feedback, till medarbetarna är det viktigaste instrumentet för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
—Alla vill bli bekräftade på sin arbetsplats. Dessutom är det viktigt att skapa en arena där man kontinuerligt kan mötas och ha en dialog. Behoven och problemen ser ungefär likadana ut oberoende av var man arbetar. Att det skulle vara särskilt besvärligt i en intellektuell miljö tror jag inte, säger Nils-Anders Olander.

Fakta

Nils-Anders Olander har tre tips om vad man bör göra för att förbättra miljön på en arbetsplats:
1) Man måste nå ända fram. Det räcker inte att prata om arbetsmiljö, man måste gå på djupet och identifiera problemen och sedan bearbeta dem. Om det visar sig att det handlar om en personlig konflikt i grunden ska man ta in en utomstående konflikthanterare.
2) Man måste agera snabbt. Vissa förändringar tar tid att genomföra men många går att ta itu med på en gång. Man ska inte förhala åtgärderna för att förbättra arbetsmiljön.
3) Alla måste vara delaktiga. Ska man skapa en vi-känsla måste givetvis alla vara med. Det leder också till förbättrad kommunikation på arbetsplatsen, vilket är något som ofta efterfrågas.