Konferens om varför vi inte griper in
Har du också låtit bli att ingripa eller säga ifrån när du sett att någon mobbats eller farit fysiskt illa? Eller har du visat civilkurage och agerat? På fredagen hålls en forskningskonferens i Uppsala om varför vi inte griper in.
Det säger Christina Gamstorp på Forum för levande historia, som under två år haft den här typen av frågor i fokus och vänt sig till grundskolan med bland annat ett omfattande pedagogiskt material.
På fredagen inleds en konferens i Uppsala där tanken är att sätta fart på forskningen kring varför vi inte griper in eller säger i från, utan förblir åskådare. Fältet är relativt nytt för vetenskapen.
- Frågor om varför vi är så lättpåverkade, och om hur nya normer och förskjutning av normer i en grupp påverkar oss behöver vi veta mer om, säger Christina Gamstorp.
Skräckexempel på vad passivitet kan leda till är de stora folkmord som Forum för levande historia har sin utgångspunkt i, som Förintelsen under 1930- och 40-talen och i Rwanda eller Kambodja. Men frågor om att agera och säga ifrån berör oss alla, varje dag, menar Christina Gamstorp.
- Vi har märkt på eleverna att de förstår precis vad det här handlar om. Men det är något de inte funderat så mycket över, säger Christina Gamstorp.
Vad har vi då för ansvar? Vem vill gripa in i ett knivslagsmål på stan en lördagskväll? En som funderat mycket kring detta är forskaren Brian Palmer, som gett kurser vid universiteten i Uppsala och Göteborg om civilkurage.
- Vi har ett totalt ansvar, men begränsad kapacitet. Vi kan inte vara till hjälp jämt, säger han.
Christina Gamstorp håller med.
- Man har exempelvis rätt att vara rädd. Men man kan fundera på vad man kan göra som åskådare. Man kan gå från platsen när någon mobbas, utan åskådare faller mycket för mobbaren, eller närma sig offret i stället för förövaren. Vi vill öka manöverutrymmet för var och en, säger hon.
LÄS MER I UNT
I fredagens UNT kan du läsa en artikel om Karin Westman Berg, som vid Bollusmötet i Uppsala 1939 vågade ta ställning för att tillåta flyktinginvandring, något hon var ensam om. Läs också om Moa Granat-Hamberg, 21, som grep i när nöden kallade.
I fredagens UNT kan du läsa en artikel om Karin Westman Berg, som vid Bollusmötet i Uppsala 1939 vågade ta ställning för att tillåta flyktinginvandring, något hon var ensam om. Läs också om Moa Granat-Hamberg, 21, som grep i när nöden kallade.
Så jobbar vi med nyheter