Könet syns inte med ny metod
Sedan årsskiftet kan föräldrarna inte längre få reda på barnets kön när Akademiska sjukhuset gör fostervattensprov.Ett problem med den billigare och snabbare testmetod som införts är att den spårar upp färre barn med kromosomskador.
Fram till i år kunde föräldrarna i samband med analysen välja om de även ville veta barnets kön men den möjligheten har Akademiska sjukhuset, UAS, tagit bort. UAS är det enda sjukhus i landet som avskaffat den möjligheten.
Enligt Göran Annerén, professor i klinisk genetik vid UAS, är orsaken att man vill bespara föräldrarna onödig oro.
Extra x-kromosom
— Vid könsbestämningen upptäcker man ibland exempelvis pojkar med en extra x-kromosom. De här pojkarna är i princip friska men kan inte få barn och drabbas även av vissa mindre läs- och skrivsvårigheter.
— Det är inte medicinskt motiverat att göra abort på grund av den här kromosomavvikelsen. De allra flesta av dessa pojkar lever fullödiga liv men talar vi om för föräldrarna att skadan finns går många och oroar sig och det har även hänt att föräldrar valt att göra abort.
Ungefär en av 500 pojkar har en x-kromosom för mycket.
— Eftersom vi har informationsplikt får vi inte låta bli att upplysa föräldrarna om vi hittar den här avvikelsen, uppger Göran Annerén.
Är föräldrarna angelägna att få veta om det väntade barnet är en pojke eller flicka går det många gånger istället att avgöra könet vid en ultraljudsundersökning.
Sedan årsskiftet använder Akademiska sjukhuset en ny analysmetod för att spåra kromosomskadade foster vid moderkake- eller fostervattenprov. Den nya metoden sänker kostnaden med cirka 2 000 kronor per prov vilket innebär en årlig besparing med ett par miljoner kronor för hela sjukvårdsregionen.
Fler barn föds med skador
Ett problem med den nya analysmetoden är att det beräknas födas sex-åtta barn med andra kromosomskador varje år i Sverige om den införs vid landets samtliga sjukhus.
Den nya metoden fångar helt enkelt inte upp lika många skadade barn.
I debatten har det framförts att den nya billigare metoden inte leder till några besparingar för samhället eftersom vårdkostnaderna för de skadade barn som föds blir mycket stora.
Att den nya analysmetoden skulle ha införts för att spara pengar avfärdas av Göran Annerén.
— Det har påståtts så men det ligger ingenting i det. Den egentliga orsaken är att den traditionella metoden medför tre veckors väntan för den gravida kvinnan innan hon får besked. Ofta är det en tid fylld av oro. Med den nya metoden är väntetiden högst en vecka.
Ingen valmöjlighet
Göran Annerén tycker att mammorna borde få välja om de vill undersökas med den traditionella, långsammare metoden eller med den nya, snabbare metoden.
Någon sådan valmöjlighet erbjuds inte mammorna vid Akademiska sjukhuset.
— Vi använder rutinmässigt den snabbare metoden om mamman tar provet på grund av hög ålder. Det är enbart om vi har indikationer på att barnet skulle ha någon kromosomskada eller om föräldrarna har ärftlighet för kromosomskada som den traditionella metoden används, uppger Karin Eurenius-Orre, överläkare vid kvinnokliniken på UAS.
Statens Medicinsk-Etiska Råd rekommenderar landstingen att vänta med att införa den nya analysmetoden. Först behövs en djupgående etisk och ekonomisk analys av följderna, anser rådet.
Så jobbar vi med nyheter